Statistik om kulturmiljöhänsyn vid föryngringsavverkning

Här hittar du statistik om andel kända kulturlämningar som påverkas vid föryngringsavverkning.

Kulturlämningar påverkade vid föryngringsavverkning

Vid uppföljningen 2025 var 18 procent av de kända kulturlämningarna som berörts av föryngringsavverkning i landet skadade eller grovt skadade. Resultatet utgör en statistiskt säkerställd ökning jämfört med föregående år då andelen var 10 procent.

Inkluderat påverkan, som till exempel lättare körskador, nedrisning och tryckskador, var 38 procent påverkade eller skadade. 62 procent av kulturlämningarna hade varken påverkan eller skador.

För enskilda ägare syns en ökad andel skadade eller grovt skadade kulturlämningar jämfört med 2024. 2025 var andel skadade eller grovt skadade kulturlämningar efter föryngringsavverkning drygt 20 procent för enskilda. För övriga ägare var dock motsvarande nivå relativt oförändrad jämfört med 2024.

Norra Norrland har sedan 2012 uppvisat varierande resultat. År 2025 uppgick andelen skadade eller grovt skadade kulturlämningar i landsdelen till 15 procent. I Södra Norrland var motsvarande nivå 16 procent. I Svealand, där nivåerna historiskt har varit låga och successivt minskat, noterades en ökning till 12 procent skadade eller grovt skadade kulturlämningar 2025. I Götaland fanns den högsta andelen 2025, med 25 procent skadade eller grovt skadade kulturlämningar. Ökningen i Götaland jämfört med 2024 års nivå på 11 procent är statistiskt säkerställd.

Skador fördelat på antikvarisk status

År 2024 var andelen fornlämningar med skada eller grov skada 14 procent, medan motsvarande andel för övriga kulturhistoriska lämningar var 7 procent. Vid inventeringen 2025 var andelen skadade eller grovt skadade fornlämningar samt övriga kulturhistoriska lämningar 18 procent. För övriga kulturhistoriska lämningar är ökningen statistiskt säkerställd.

Fornlämningsområden

I de fall där Länsstyrelsen skrivit ett beslut bedöms även fornlämningsområdet. Under 2023 och 2024 låg skadenivån för skada och grov skada på 37 procent på inventerade fornlämningsområden. De senaste åren har andelen skador och grova skador på fornlämningsområden legat på 30-40 procent för hela landet. Den enskilt största skadeorsaken är markberedning. På andra plats är körskador, följt av vindfällen och avverkningsrester.

Ofta förekommer en kombination av skadeorsaker. Antalet inventerade fornlämningsområden är relativt lågt varför siffran endast presenteras på landsnivå.

Orsaker till skador på kulturlämningar

Ofta förekommer en kombination av flera skadeorsaker. Nedan redovisas alla orsaker till skada eller grov skada. Markberedning fortsätter vara den enskilt största orsaken till skada eller grov skada för kulturlämningar. Inventeringen 2025 visade att 10 procent av kulturlämningarna hade skada eller grov skada till följd av markberedning. Den näst vanligaste orsaken till skada eller grov skada var körskador, 5 procent. Därefter följer vindfällda träd och avverkningsrester på vardera 3 procent. Den lägre andelen registrerade körskador kan hänga samman med den höga förekomsten av markberedningsskador. Skador från andra skogliga åtgärder som stubbskörd och dikning var lägre än 1 procent.

I figur 5 syns en ökning av andelen skada eller grov skada av samtliga orsaker. Ökningen gäller i alla landsdelar men det är bara i Götaland som ökningen av markberedningsskador är statistiskt säkerställd. Södra Norrland hade den lägsta andelen markberedningsskador på 4 procent, medan Götaland uppvisade den högsta nivån på 17 procent. Det är en ökning i Götaland från 7 procent året innan.

Markberedning var även den vanligaste orsaken till skador på fornlämningsområden. Eftersom antalet inventerade fornlämningsområden var relativt lågt redovisas resultaten som femårsmedelvärden och endast för hela landet.

Skador på kulturlämningar fördelat på lämningstyp

Den vanligaste förekommande lämningstypen i inventeringen är röjningsröse. Även husgrunder historisk tid, fossila åkrar, kolningsanläggningar, lägenhetsbebyggelser och hägnader är relativt vanliga.

Skador förekommer på samtliga lämningstyper, men lämningar som täcker stor markyta uppvisade generellt en högre andel skada eller grov skada. Gravfält, lägenhetsbebyggelser, boplatser och kolningsanläggningar var de lämningstyper som uppvisade högst andel skada och grov skada under perioden 2021–2025.

Kulturstubbar och annan markering

Andelen skadade eller grovt skadade kulturlämningar var högre när det inte finns någon form av utmärkning.

Kulturstubbar är den vanligaste metoden för att märka ut kulturlämningar för att förhindra skador vid skogsbruksåtgärder. Annan tydlig markering som till exempel högstubbar, stolpar och skyltar används mer sällan.

Användandet av kulturstubbar skiljer sig åt mellan landsdelarna. I Götaland var 22 procent av de kända kulturlämningarna utmärkta med kulturstubbar, i Svealand var motsvarande siffra 49 procent. I Södra och Norra Norrland var 58 respektive 69 procent av de kända kulturlämningarna utmärkta med kulturstubbar.

Inventeringen undersöker även kulturstubbarnas placering. I Norra Norrland stod kulturstubbar utanför och runtom kulturlämningarna i 31 procent av fallen. Motsvarande andel var 27 procent i Södra Norrland och 16 procent i Svealand. Götaland hade den lägsta andelen med endast 3 procent.