Dikning på skogsmark kan ha olika syften. Det är viktigt att skilja på markavvattning, skyddsdikning och dikesrensning. Det är olika regelverk för de olika åtgärderna.

Markavvattning kräver tillstånd

Markavvattning, så kallad nydikning, gör du för att sänka grundvattnet permanent på fuktiga och blöta marker. Då skapas en ökad syretillgång till trädens rötter och tillväxten i skogen ökar. Följande exempel räknas som markavvattning

• om du tar upp nya diken
• om du fördjupar diken
• om du gräver igenom en klack för att öka avrinningen.

För markavvattning behöver du alltid tillstånd från länsstyrelsen. I stora delar av södra och mellersta Sverige råder ett generellt förbud mot markavvattning. Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen medge undantag från förbudet.

Skyddsdikning är en tillfällig åtgärd

Skyddsdikning gör du enbart för att dränera det tillfälliga överskott av vatten som kan finnas efter en föryngringsavverkning. Skyddsdiken ska vara flacka och aldrig djupare än 0,5 m. Skyddsdiken ska inte rensas utan lämnas att växa igen.

Dikesrensning – underhåll av befintliga diken

Befintliga diken får rensas så att vattnets djup och läge bibehålls. Det finns olika orsaker till att du kan behöva rensa diken:

• Material som rasat från kanterna eller förts med vattnet, samlas på botten.
• Växter etableras i diket.
• Grenar och andra träddelar faller ned i diket eller hamnar där i samband med avverkning.
• Diket har körts sönder.

Allt detta minskar vattenföringen och försämrar dikets funktion. Diken för markavvattning kan du därför behöva rensa.

Hindra utsläpp direkt till vattendrag

Vid all form av dikning ska du förhindra att grumligt vatten rinner ut i vattendrag och sjöar. Vattnet ska inte ledas direkt ut i vattendraget eller sjön. Detta gäller både skogsdiken och vägdiken. Åtgärder som du kan använda för att hindra utsläpp är:

• Översilning
• Slamgropar
• Sedimentationsbassänger'

Ta kontakt med myndighet först

För markavvattning behöver du alltid tillstånd från länsstyrelsen. Skyddsdikning och i många fall även dikesrensning ska du anmäla till Skogsstyrelsen. Är du osäker på vad som gäller bör du alltid ta kontakt med Skogsstyrelsen i god tid innan åtgärden.

 Åtgärder du behöver anmäla eller ansöka om

Skyddsdikning gör du för att dränera det tillfälliga överskott av vatten som kan finnas efter en föryngringsavverkning. Skyddsdikning är en tillfällig åtgärd och dikena får inte rensas utan ska lämnas att växa igen.

Planera för skyddsdikning

För att få ett bra resultat bör du planera din skyddsdikning noga. I många fall kan du välja andra åtgärder istället för att skyddsdika. Till exempel kan du lämna en skärmställning som hindrar att det blir för blött efter föryngringsavverkning. Skyddsdikning fungerar bäst på sandig-moiga och grövre jordar.

Inför arbetet bör du upprätta ett så kallat traktdirektiv, ett underlag med karta och tydlig instruktion till den som ska utföra arbetet.

Gräv grunda flacka diken

Skyddsdiken ska ha ett begränsat djup, cirka 0,3 till 0,5 meter. Dikena ska ha flacka kanter så att de endast fungerar under en begränsad tid och sedan växer igen. Det är viktigt att köra långt från dikeskanten, speciellt om du använder en tung maskin. Annars trycks marken samman och dikeseffekten försämras under de inledande åren när diket ska göra nytta.

Rensa inte skyddsdiken

Skyddsdiken ska ha en tidsbegränsad effekt på ytligt grundvatten och ska sedan växa igen. Då tar träden i det nya beståndet över den vattenupptagande effekten.
Skyddsdikning får inte leda till att den nivå grundvattnet hade innan skogen avverkades sänks. Det innebär att du inte kan skyddsdika på blöta marker. Blöt mark kännetecknas av att grundvatten bildar permanenta vattensamlingar i markytan.

Anmäl skyddsdikning till Skogsstyrelsen

Skyddsdikning ska du anmäla till Skogsstyrelsen minst sex veckor innan du påbörjar åtgärden.

Avverkningsanmälan och ansökan 

När du planerar för dikning och dikesrensning bör du också planera för anpassningar och skyddsåtgärder. Det kan vara slamgropar, sedimentationsbassänger eller översilning. Syftet är att hindra slam från att rinna ut i vattendrag eller sjöar.

Slam skapar miljöproblem

Slam som når naturliga vattendrag och sjöar kan förstöra insekts- och fisklivet långt ner i nedströms liggande vatten. Med slammet följer också näring och tungmetaller.

Slamgropar och sedimentationsbassänger

Slam kan fångas upp med mindre slamgropar eller med större sedimentationsbassänger. Det är viktigt att gropar och bassänger är rejält dimensionerade. Erfarenheter har visat att mindre slamgropar har en begränsad effekt. Tänk också på att djur kan falla i groparna. Skapa därför en grund sida där det finns möjlighet att klättra upp.

Hur du placerar slamgropar och sedimentationsbassänger beror på flera faktorer. I ett stort dikessystem kan det vara bra att anlägga flera slamgropar och någon större sedimentationsbassäng.

Att tänka på:

• Anlägg gropar och bassänger före rensning av dikessystemet
• Placera gropar och bassänger nära vägar eller skogsbilvägar så att du kan rensa bort slam
• Töm gropar och bassänger på slam efter rensning, mycket slam frigörs under själva rensningen
• Underhåll gropar och bassänger regelbundet för att de ska fungera på lång sikt

Översilning

Där marken har en lutning kan du skapa en översilning. Detta gör du genom att låta diket avslutas utan att komma i direkt kontakt med något vattendrag nedanför. Då kommer vattnet att "översila", det vill säga rinna på bred front över marken, och slam fångas upp innan dikesvattnet når ut i vattendraget eller sjön. Det är viktigt att kanaler inte bildas genom området som ska översilas.

Dikesrensning är en åtgärd där du rensar gamla diken. Dikets ursprungliga djup och läge ska bibehållas vid rensningen. Skyddsdiken får däremot inte rensas. I många fall krävs samråd med Skogsstyrelsen minst sex veckor innan du påbörjar dikesrensning.

Planera var dikesrensning verkligen behövs

Att dikesrensa kan vara en lönsam åtgärd eftersom det kan bidra till en ökad skogsproduktion. Planera vilka delar av hela dikets sträckning som du verkligen behöver rensa. Vissa delar av dikessystemet kan underhålla sig självt med hjälp av vattnets flöde. Andra delar gör kanske inte någon nytta för skogen och dem kan du lämna att växa igen. Att avgränsa vilka åtgärder som behövs och var sparar både pengar och miljö.

Inför dikesresning bör du upprätta ett så kallat traktdirektiv, ett underlag med karta och tydlig instruktion till den som ska utföra arbetet.

Behåll skugga längs diket

Dikesrensning gör du oftast i samband med föryngringsavverkning eller gallring. Behåll omgivande skog så långt det är möjligt för att skugga ska finnas kvar. Undvik att ha öppna solbelysta ytor runt och i diket eftersom solljus gör att diket växer igen snabbare. Dikesrensa med smal och rak skopa eller ännu hellre med gripskopa som endast lyfter bort nedrasat material.

Bevara dikeskanterna

Om dikeskanterna är ostörda hålls materialet ihop av vegetationen. Undvik att köra maskinen nära kanterna av diket. Om marken trycks ihop av för hög belastning förstörs en stor del av den vattenavrinnande effekten. En lätt bandgående maskin är lämplig att använda.

Rensa gärna manuellt

Genom att regelbundet se över dina diken kan du skjuta upp ett kostsamt rensningsbehov. Med en kratta eller grep kan du plocka bort nedfallna grenar och löv som annars kan börja dämma upp vattnet. Ta också bort ris och toppar som kan ha hamnat i diket efter en gallring eller annan avverkning. Var rädd om dina diken i samband med avverkning så att du inte behöver rensa och laga sönderkörda diken. Kräv att den du anlitar använder bärbara broar eller på annat sätt skyddar dikena.

Samråd med Skogsstyrelsen före dikesrensning

I många fall krävs samråd med Skogsstyrelsen minst sex veckor innan du påbörjar dikesrensningen. Detta gäller bland annat rensning av diken som kan ha en tydlig negativ påverkan på sjöar och vattendrag. Samråd krävs också för rensning av diken i eller i anslutning till områden med höga naturvärden, eller diken som växt igen mycket men inte tillräckligt för att åtgärden ska klassas som markavvattning.

Är du osäker på vad som gäller bör du alltid ta kontakt med Skogsstyrelsen i god tid innan du utför åtgärden.

 Skogliga åtgärder som kräver samråd

Markavvattning

Om diket växt igen så mycket att det förlorat sin förmåga att leda bort vatten har försumpning skett och flora och fauna förändrats sedan diket grävdes. Grävning i ett sådant dike klassas då som markavvattning. För markavvattning behöver du alltid tillstånd från länsstyrelsen.