Gödsling av skogen
Skogsgödsling med kväve är en lönsam åtgärd om den utförs i rätt bestånd och vid rätt tidpunkt. Innan du bestämmer dig för att gödsla behöver du kontrollera att din skog är skött så att du får önskad ökning av tillväxten. Du måste också se till att påverkan på miljön blir så liten som möjligt.
Var kan gödsling vara lämpligt?
Bra resultat av gödsling får du i en välskött medelålders eller äldre barrskog. Det bästa beståndet för gödsling är ett väl slutet granbestånd med god virkeskvalitet på bra, men inte alltför bördig mark.
Mycket bördig mark (ståndortsindex över G30 eller högört/lågört) ska du inte gödsla med kväve. Där ger gödslingen som regel inte någon tillväxteffekt och risken för utlakning av kväve är stor. Har du gles eller skadad skog på magra marker, lönar det sig heller inte att gödsla med kväve. Risken är då stor att du inte får igen de pengar du satsat på gödslingen.
Gödsling med kväve utförs vanligtvis i Sveland eller Norrland. I Götaland är nedfallet av kväve från luftföroreningar större, vilket gör att kvävegödsling generellt inte bör utföras, annat än under vissa förutsättningar.
Gödsling påverkar miljön
Gödslingen påverkar växterna på marken så att du får mer av de arter som växer när det finns mycket kväve. Till exempel ökar ofta gräs och örter medan bärris som blåbär och lingon minskar. Lavar minskar medan olika mossor ökar. Mängden växter på marken minskar också eftersom skogen blir tätare och mindre ljus når marken. Även svampar påverkas av gödsling och mykorrhizasvampar missgynnas.
Om gödselmedel utlakas till vatten, till exempel en bäck, ökar innehållet av kväve i vattnet. Kvävet riskerar att föras med rinnande vatten vidare ut i haven.
För att minska riskerna för negativ påverkan på miljön bör du tänka på följande:
- Lämna en ogödslad skyddszon på minst 25 meter mot sjöar och vattendrag, formellt skyddad mark, hänsynskrävande biotoper, våtmarker med mycket höga eller höga natur- och kulturvärden.
- Om du planerar att gödsla i närheten av någon annans mark eller väg bör du lämna 10 meters skyddszon.
Du kan motverka de negativa effekterna på miljön om du följer Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till 30 § skogsvårdslagen. Där står vilka områden i landet och vilka typer av marker som är lämpliga att gödsla och vilka du bör undvika. Du kan även läsa vilka skyddszoner du bör lämna mot känsliga områden.
Gödsling påverkar renskötseln
Gödsling påverkar renskötseln på flera olika sätt. Dels minskar marklavar efter gödsling, dels undviker renar gödslade områden under en period efter gödslingen. Rena lavmarker (marker med mer än 25 procent täckning av marklav) ska undantas från gödsling enligt Skogsstyrelsens allmänna råd. Vid spridning på andra marker med inslag av marklav är det också viktigt att undvika spridning på marklaven.
Så går det till att skogsgödsla
Gödsling kan ske med antingen helikopter eller traktor. Digitala kartor och GPS-teknik är viktiga hjälpmedel som gör att spridningen kan göras med god precision. Den normala gödselgivan är 150 kilo kväve per hektar. För att få lönsamhet i spridningen behöver du samordna beställning av gödselmedel, spridningsentreprenör och område så att spridningen kan ske över ett större område.
Anmäl planerad gödsling till Skogsstyrelsen
Du måste anmäla din planerade skogsgödsling till Skogsstyrelsen minst sex veckor innan du planerar att börja gödsla. Anmälan gäller för all maskinell skogsgödsling.
Anmälan för samråd 12 kap.6 § miljöbalken görs antingen via blankett eller via e-tjänsten Mina sidor. På blanketten framgår vilka uppgifter som ska finnas med i din anmälan.
Viktigt att tänka på
- Välj rätt bestånd. Det bästa beståndet för gödsling är ett väl slutet granbestånd med god virkeskvalitet på bra, men inte alltför bördig mark.
- Planera din gödsling noga och markera i fält och på karta vilka områden du inte ska gödsla. Tänk på att följa gällande regler för skyddszoner mot vattendrag och andra känsliga områden för att minska risken för negativ miljöpåverkan.
- Dokumentera vilka bestånd du har gödslat, vilket år samt vilken mängd och typ av gödsel du har använt. Detta har du nytta av vid framtida planering av ditt skogsbruk eller vid ett eventuellt ägarbyte.
- Ett gödslat bestånd är mer känsligt för storm och snö de första åren efter gödsling. Det beror på att träden satsar på att bygga upp grenar och barr först, innan de sedan bygger upp rötterna för att öka sin stabilitet.
- Du får avverka tidigast tio år efter att du har gödslat. Denna tid gör att skogen hinner ta upp kvävet och växa. Tiden minskar också risken för att kväve lakas ut till sjöar och vattendrag efter avverkning.
Mer information om gödsling hittar du på skogskunskap.se
Frågor och svar
Under perioden 1990–2024 gödslades mellan 20 000 och 80 000 hektar per år, vilket motsvarar cirka 0,1–0,3 procent av den produktiva skogsmarksarealen i Sverige.
Bra resultat av gödsling får du i en välskött medelålders eller äldre barrskog. Där kan du ofta räkna med att öka tillväxten med 10 – 20 kubikmeter per hektar under en tioårsperiod om du gödslar med kväve.
Tillverkning av kvävegödsel kräver mycket energi. Trots detta gör gödsling i rätt bestånd nytta för klimatet. Den ökade tillväxten gör att mer koldioxid tas upp av träden och kol lagras i träd och mark. Den extra volymen trä kan bidra till att minska användningen av fossila bränslen.
Gödsling påverkar vegetationen så att kvävegynnade och skuggtåliga arter ökar, medan andra arter missgynnas, exempelvis bärris och mykorrhizasvampar. Gödsling bidrar också till utlakning av kväve till sjöar och vattendrag, vilket bidrar till övergödning och försurning.
Det kan du göra. Men gödslingen minskar förekomsten av mykorrhizasvampar, där många av våra matsvampar ingår. Gödsling är också negativt för smakligheten av bär och ofta gynnas gräs medan bärris missgynnas av gödsling.