Gödsling av skogen
Skogsgödsling med kväve är en lönsam åtgärd om den utförs i rätt bestånd och vid rätt tidpunkt. Innan du bestämmer dig för att gödsla bör du kontrollera att din skog är skött så att du får önskad ökning av tillväxten. Du måste också se till att påverkan på miljön blir så liten som möjligt.
Bra resultat av gödsling får du i en välskött medelålders eller äldre barrskog. Där kan du räkna med att öka tillväxten med 10 – 20 kubikmeter per hektar om du gödslar med kväve. För att skogen ska hinna ta upp kvävet och växa är det viktigt att du inte avverkar förrän tio år efter att du har gödslat. Denna tid gör också att du minskar risken för att kväve lakas ut till sjöar och vattendrag efter avverkning.
Gödsling påverkar miljön
Tillverkning av kvävegödsel kräver mycket energi. Trots detta gör gödsling i rätt bestånd nytta för klimatet. Den ökade tillväxten gör att mer koldioxid tas upp av träden och kol lagras i träd och mark. Den extra volymen trä bidrar till att minska användningen av fossila bränslen och ökar tillgången på träråvara för energi- och byggsektorn.
Gödslingen påverkar växterna på marken så att du får fler av de arter som växer när det finns mycket kväve. Till exempel ökar gräs och örter medan bärris som blåbär och lingon minskar. Lavar minskar medan olika mossor ökar. Mängden växter på marken minskar också eftersom skogen blir tätare och mindre ljus når marken.
Om gödselmedel hamnar direkt i vatten, till exempel i en bäck, ökar innehållet av kväve i vattnet. Kvävet riskerar att föras med rinnande vatten vidare ut i haven. I skogsvårdslagens 30 § som beskriver hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen finns ett kapitel som anger den miljöhänsyn som du bör ta i samband med kvävegödsling.
Spridning av gödsel
Gödsling kan ske med antingen helikopter eller traktor. Digitala kartor och GPS-teknik är viktiga hjälpmedel som gör att spridningen kan göras med stor noggrannhet. Den normala gödselgivan är 150 kilo kväve per hektar. För att få lönsamhet i spridningen behöver du samordna beställning av gödselmedel, spridningsentreprenör och område så att spridningen kan ske över ett större område.
Anmälan om samråd till Skogsstyrelsen
Du måste anmäla din planerade skogsgödsling till Skogsstyrelsen minst sex veckor före du planerar att börja gödsla. Anmälan gäller för all maskinell skogsgödsling.
Anmälan för samråd 12 kap.6 § miljöbalken görs antingen via blankett eller via e-tjänsten Mina sidor. På blanketten framgår vilka uppgifter som ska finnas med i din anmälan.
Tänk på det här:
- Planera din gödsling noga och markera i fält och på karta vilka områden du inte ska gödsla. Du måste lämna en ogödslad skyddszon på 25 meter mot sjöar och vattendrag, formellt skyddad mark, hänsynskrävande biotoper, våtmarker med mycket höga eller höga natur- och kulturvärden och tomtmark.Om du planerar att gödsla i närhet av någon annans mark eller väg ska du lämna 10 meters skyddszon. Du kan motverka de negativa effekterna på miljön om du följer Skogsstyrelsens allmänna råd. Där står vilka områden i landet och vilka typer av marker som är lämpliga att gödsla och vilka du ska undvika. Du kan även läsa vilka skyddszoner du bör lämna mot känsliga områden.
- Välj rätt område. Det bästa beståndet för gödsling är ett väl slutet granbestånd med god virkeskvalitet på bra, men inte alltför bördig mark. Mycket bördig mark, det vill säga mark med ståndortsindex över G30 eller högört/lågört ska du inte gödsla med kväve. Har du gles skog eller skadad skog på magra marker, lönar det sig heller inte att gödsla med kväve. Risken är då stor att du inte får igen de pengar du satsat på gödslingen.
- Ett gödslat bestånd är mer stormkänsligt de första åren efter gödsling. Det beror på att träden satsar på att bygga upp grenar och barr först, innan de sedan bygger upp rötterna för att öka sin stabilitet.
- Det är viktig att du dokumenterar vilka bestånd du har gödslat, vilket år samt vilken mängd och typ av gödsel du har använt. Detta har du nytta av vid framtida planering av ditt skogsbruk eller vid ett eventuellt ägarbyte.