Plantering av skog
Du kan plantera skog på nästan alla marktyper. Det vanligaste är att plantera ett till tre år efter avverkning och efter maskinell markberedning av hygget.
På de flesta marker är det lämpligt att ha 2 000 till 2 500 plantor per hektar. Täckrotsplantor är vanligast i norra Sverige. Barrotsplantor används till viss del i söder eller vid hjälpplantering. Det finns olika typer och storlekar av plantor och du får avgöra vad som passar bäst beroende på tillgängligt utbud, dina målsättningar och förhållandena på planteringsobjektet.
Plantera så snart som möjligt
Dröjer du för länge med planteringen så försämras markberedningens funktion, den växer igen.
Plantera så tidigt som möjligt på våren
Att plantera så tidigt som möjligt på våren, så fort tjälen gått ur jorden, är säkrare än plantering på försommaren och in i juli. Plantornas rötter hinner växa till sig och plantan blir mer etablerad. Tidigt på våren håller marken fukt efter vintern. Med regnfattig april och maj torkar marken successivt ut och risken för torkstress och plantdöd ökar.
Höstplantering – ett alternativ
Ett alternativ till att plantera vår och försommar är höstplantering av invintrade plantor, det vill säga plantor som satt knopp och som tål vinterkyla. En planta satt tidigt på hösten kommer att ha viss rottillväxt och hinner alltså delvis etablera sig på hygget så den kan komma igång och växa tidigt på våren. Höstplantering är ett alternativ som ökat under senare år, inte minst i samband med planteringsuppdrag då det förlänger planteringssäsongen. Ta gärna kontakt med Skogsstyrelsen lokalt för råd om lämplig period för höstplantering där du har din skog om du vill höstplantera själv.
Vad säger lagen?
För att uppfylla skogsvårdslagens krav på återväxt ska man ha sått, planterat eller utfört åtgärder för naturlig föryngring senast tredje året efter avverkning. Har plantor dött av torka gäller att det ska finnas minst ett visst antal huvudplantor när ungskogen når 1,3 meters höjd. På ståndortsindex (SI) som är 18 meter och lägre krävs vid 1,3 meter beståndshöjd minst 1000 huvudstammar per hektar. På SI över 18 meter krävs minst 1500 huvudstammar per hektar. För att tåla avgångar rekommenderar Skogsstyrelsen att sätta 1800 plantor per hektar på de svagare markerna och upp till 2200 plantor per hektar på de bördigaste.
Välja skogsodlingsmaterial
När du som äger skog ska återbeskoga din mark efter avverkning behöver du veta vilka typer av skogsodlingsmaterial som är bäst lämpade för den aktuella platsen. Du bör även ha kännedom om vilka regler som gäller vid val av skogsodlingsmaterial.
Köp plantor som passar din skog
Skogsplantering är en stor investering. Då är det viktigt att du köper plantor som passar din skog och ditt geografiska läge. Ett bra hjälpmedel är verktyget Plantval på Skogskunskap.se. Skogsplantor som du köper ska ha en tydlig dokumentation, en slags varudeklaration. Titta på etiketten eller följesedeln och var noga med att ta vara på detta. Plantor som du köper måste komma från en godkänd frökälla.
Skogsodlingsmaterial – produktion och handel
Beställ dina plantor året innan plantering
Plantor ska vara genetiskt anpassade efter den plats där de ska växa. För att få plantor av rätt härkomst bör du därför beställa i god tid innan du ska plantera. Beställ gärna plantor året innan planteringen.
Dokumentationen är viktig
Dokumentationen ska bland annat ge dig information om plantorna är uppdragna från plantagefrö eller beståndsfrö, och om de är förädlade eller inte. Du ska även kunna se vilket geografiskt område fröet kom ifrån. Annan viktig information som ska framgå är plantornas ålder och typ och om plantorna är vegetativt förökade sticklingar.
All känd information om plantornas ursprung och genetiska egenskaper kan spåras med hjälp av stambrevsnumret som också ska finnas med i dokumentationen som du får. Stambrevet är ett dokument med ett unikt nummer som identifierar varje enskilt fröparti och alla plantor som dras upp därifrån.
Spara informationen
Till att börja med vill du säkert veta att du får de plantor du beställt, och att du betalar rätt pris för de plantor du fått. För din egen skull och inför framtiden bör dokumentationen sparas, exempelvis i din skogsbruksplan. Om plantorna senare skulle drabbas av skador eller tillväxtstörningar finns då en möjlighet att undersöka om detta kan bero på plantornas genetik eller härkomst. Och givetvis omvänt – i framtiden skulle man då kunna se vilka plantor som gett den bästa tillväxten och kvaliteten.
Hämta och förvara plantor
När du hämtar och förvarar plantor från en plantskola eller en utlämningsplats är det viktigt att du hanterar dem rätt för att få ett bra planteringsresultat.
Skydda plantorna vid transport
Öppna förpackningar eller kassetter måste ha skyddad transport. Om du transporterar öppna förpackningar eller kassetter på släpvagn ska den vara täckt av en kåpa eller liknande. Vid transport på öppen vagn, beroende på exponeringstid, temperatur, med mera, finns risk att plantorna blir allvarligt uttorkade. Plantor med vattenbrist vid plantering växer sämre än plantor med god vattenstatus.
Frusna plantor behöver tina
Plantorna brukar förvaras vid plantskolan i cirka minus fyra grader. Sådana förpackningar tål transporten alldeles utmärkt, men de måste tinas upp före plantering. Ställ lådorna på en skuggig plats och gärna under tak. Regn gör att lådorna blir svåra att hantera. Låt plantorna tina utomhus eller på sval plats i en vecka.
Efter första veckans upptining kan du börja plantera. Du bör öppna förpackningen och låta den stå luftigt. Plantorna aktiveras och börjar andas vilket gör att det är viktigt med god luftväxling. Fukten ska fritt kunna lämna lådan.
Välj veckoleveranser om du ska plantera mycket
Plantornas torvklump börjar torka efter några dagar när plantorna har tinat. Då behöver du vattna. En tumregel är att bara beställa så mycket plantor att du hinner plantera dem under en vecka. Behöver du mer än en vecka för planteringsjobbet bör du dela upp leveransen av plantor veckovis.
Plantor i kassett ska vara väl uppvattnade
Plantor som levereras i kassetter är normalt vid full vigör när de kommer och dem kan du plantera direkt. Lagra dem på skuggig plats och inspektera dem varje dag. Kontrollera att torvklumpen verkligen är fylld med vatten. Det ska rinna vatten ur torven när den kramas.
Torvklumpen har en viktig funktion som vattenbehållare och den får därför aldrig torka. På samma sätt som torvklumpen håller vatten väl, är det svårt att vattna upp uttorkad torv. Vattna plantorna ofta eftersom det avdunstar mycket vatten från dem. En vanlig gräsmattesprinkler duger bra.
Barrotsplantor – var rädd om rötterna
Plantor utan torvklump bör du förvara i en källare eller motsvarande sval och skuggig plats. Försök att komma i gång med planteringen så snabbt som möjligt.
Placera plantan rätt
Det är viktigt att du väljer rätt planteringspunkt när du planterar. Då överlever plantan bättre och växer bättre. Den som du har anlitat för planteringsarbetet ska ha fått information och ha kunskap om hur planteringen ska utföras. Att plantan är rätt placerad är en förutsättning för att plantan ska kunna växa och överleva.
Omvänd torva eller tilta
Fördelen med att plantera i omvänd torva eller tilta är att där är marken varm och det finns mycket näring. Det gynnar en snabb ungdomsutveckling och plantan håller bättre undan för gräsväxt och löv. Det ger på sikt högre produktion och klarar framtida påfrestningar som svamp, insekter och älgbete bättre än om plantan kommit igång långsamt.
På de flesta marker är en omvänd humustorva (efter högläggning) eller tilta (efter harv) med ren mineraljord på ytan en bra planteringspunkt. Plantan behöver då vara tillräckligt stor för att kunna sättas så djupt att rotklumpen når ner i det undre humuslagret. Ingen del av rotklumpen får sticka upp ovanför markytan. Ren mineraljord med minst 3 cm tjocklek och ett avstånd på minst 2 dm till humuskant minskar risken för snytbaggegnag.
Att plantera i omvänd torva eller tilta kan ibland innebära lite mindre säker vattenförsörjning för plantan, jämfört med om du sätter plantan direkt i mineraljord.
I söder och längs Norrlandskusten kan det därför vara klokt att plantera i ren mineraljord om man befarar torka. I norr och särskilt i inlandet är omvänd torva eller tilta normalt en bättre planteringspunkt.
Instruktioner på Skogskunskap
Planteringsinstruktionen finns att läsa på Skogskunskap. Där kan du med hjälp av verktyget ”Sätt plantan rätt” prova var de optimala planteringspunkterna finns på olika grova jordar eller med olika risk för torka.
Här bör du inte plantera
Några exempel på när och var du inte bör plantera:
- I anslutning till forn- och kulturlämningar.
- I anslutning till vattendrag där du vill återskapa en lövrik kantzon ska du inte plantera barrträd.
- I partier med riklig självföryngring kan det vara onödigt att plantera. Var dock medveten om att i de flesta fall kommer det du planterar att växa bättre än det som är självföryngrat. Detta beror på att du oftast planterar det trädslag som växer bäst, plantor är förädlade för hög produktion och de startar snabbare.
- I många fall behöver du inte markbereda där du inte ska plantera (speciellt i fallet med forn- och kulturlämningar) men det är också så att markberedning ofta gynnar självföryngring.
Snytbaggen kan skada dina plantor
I södra halvan av landet måste du skydda de nysatta plantorna mot snytbagge för att de inte ska dö. Även i stora delar av norra Sverige kan snytbaggeskadorna vara så betydande att du behöver skydda plantorna. Det säkraste sättet att klara plantor mot angrepp av snytbagge är att se till att de är försedda med mekaniska skydd eller att de är kemiskt skyddsbehandlade. Observera att kem-skydd håller på att fasas ut. Du bör därför kontrollera om det fortfarande är tillåtet att använda kem-skyddade plantor.
Markberedning kan också ha positiv effekt. Om du planterar med minst tio centimeter mineraljord från plantan till närmaste vegetation eller humus minskar angreppen av snytbagge.
Om du planterar tre år eller längre efter avverkning är risken för snytbaggeangrepp liten, men risken är då istället att hyggesvegetationen hunnit bli så ymnig att plantorna har svårt att klara konkurrensen.
Du kan läsa mer om snytbaggen på sidorna 46-64 i Skogsskötselserien, del 1 eller på SLUs webbplats.
Extra viktigt kontrollera plantor efter extrem torka
En sommar med extrem torka kan ta död på nysatta skogsplantor. Det gäller även de som planterats föregående år. Kontrollera därför dina planteringar och gör vid behov omplanteringar så snart som möjligt.
En gran- eller tallplanta som har etablerat sig väl på hygget har byggt ut sitt rotsystem och klarar sig utan regn i veckor, även en torrsommar. Men en nysatt planta i uttorkad mark kan bara leva på vattnet den har med sig i torvklumpen och dör ganska snabbt om det inte kommer regn.
Kontrollera hygget
Har du planterat skog bör du kontrollera resultatet så snart du kan, senast på hösten om du planterat tidigare under året. Skaffa dig överblick av planteringen genom att gå över hygget i några slag. Ser du bara enstaka levande plantor kan det vara lika bra att plantera om hygget i stället för att komplettera luckor. Det är svårt att se döda plantor. Det kan finnas delar där resultatet är bättre och bara en del plantor behöver ersättas. Uppskatta hur många plantor som behövs för att komma upp i tillräckligt antal per hektar.
Plantera så snart som möjligt
Dröjer du för länge med planteringen så försämras markberedningens funktion, den växer igen.
Försäkring
Har du en skogsförsäkring kan du få ersättning för torkskador på plantskog. Kontakta ditt försäkringsbolag för villkor med mera.