Man går i skogen med sin hund. Foto: Barbro Wickström

Stigar och leder

Skogsstigar har stor betydelse för alla som rör sig i skog och mark. Det finns mycket du som skogsägare kan göra för att öka upplevelsevärdena av en stig eller led.

De flesta skogsbesökare uppskattar framkomlig terräng och lättgångna stigar. Skogen ska ha god genomsikt men gärna lite tätare partier här och där som skapar variation. 

Vid skogsbruksåtgärder är du som markägare skyldig att ta hänsyn till ”allmänt nyttjade stigar, stigar av kulturhistoriskt intresse samt permanenta spår och leder”. Detta för att inte försvåra framkomligheten, men också för att bevara spåren av historiens färdvägar. 

Två grundtips för bra stigar

  1. Gå på stigen eller leden när du gjort en skoglig åtgärd för att se till att framkomligheten är god. Dra undan fällda träd och ris och åtgärda eventuella körskador och skadade ledmarkeringar.
  2. Gör nya stigar som komplement till de befintliga för att få människor att gå där det passar bättre. På egen mark röjer du enklast fram nya stråk för att skapa en ny stig eller öka framkomligheten på en befintlig stig. 

Skydda stigar vid skogliga åtgärder

När du gallrar, röjer eller avverkar finns det flera sätt att skydda och ta hänsyn till stigar och leder:

  • Ställ 1,3 meters kulturstubbar invid stigar/leder med kulturhistoriskt värde. Övriga stigar och leder kan markeras med portalträd, det vill säga ett sparat stormfast träd på varsin sida av stigen, gärna av avvikande trädslag.
  • Undvik att upparbeta träden så att avverkningsrester hamnar på eller nära stigen eller leden.
  • Planera körningen så att maskinen går utanför stigens ”kantzon” (ett så kallat spökstråk).
  • Håll nere antalet maskinöverfarter på stigen/leden. Välj överfartsplatserna med omsorg och skydda stigen eller leden från körskador.
  • Lägg virket på eller invid stigen som skydd så att inte skotaren kör där.
  • Undvik markberedning på och närmast invid stigen eller leden.
  • Spara eller gör högstubbar av träd med ledmarkeringar.
  • Ta ner uppenbart farliga träd.

Gör det lilla extra 

  • Gynna vackra utsikter och attraktiva färdupplevelser.
  • Lämna stockar för tillskapande av lekredskap, sittplatser och broar.
  • Gynna lövträd och snöinfall på stigar som används på vintern för till exempel skidåkning.
  • Spara och röj fram spännande och avvikande träd, stora stenar eller kulturlämningar och skapa uppehållsplatser. Tänk efter före och använd fantasin!

Avverkning vid stig eller led

Lägg virket på eller invid stigen som skydd så att inte skotaren kör där.

Färdväg.  Foto: Jan Bengtsson

Planera överfarter

Här har man planerat överfarterna och stigen har bara korsats på en plats.

Kolbotten.  Foto: Jan Bengtsson

Ledutveckling för hållbar besöksförvaltning

Det finns ett växande intresse för vandring och cykling. Det finns också ett intresse bland lokala och regionala aktörer att utveckla leder med gemensam standard, skyltning, planering för skötsel samt tydlig kommunikation och avtal med markägare.

Att arbeta med ledutveckling är ett sätt att skapa förutsättningar för naturupplevelser och fysisk aktivitet för närboende liksom för besökare inom ramen för naturturism. Ledutveckling är också ett verktyg för att kanalisera friluftslivet och förebygga konflikter.

Att bevara och utveckla stigar och leder kan också ses som en kulturmiljövårdande insats, då många stråk i landskapet formats av olika former av rörelse under historien genom vandring, jakt, arbete, friluftsliv, turism och idrott. Inom forskningen har dessa spår och lämningar av rörelse beskrivits som ett ”rörelsearv”.

Leder sträcker sig över fastighets- och kommungränser. Ledutveckling bygger därför på samverkan mellan olika aktörer så som markägare, kommuner, regioner, myndigheter, föreningar turistorganisationer och företag. För att driva arbetet med att ta fram gemensamma standards och ett nationellt ramverk pågår ett projekt finansierat av både Tillväxtverket och Jordbruksverket.

Nationellt ramverk för vandringsleder (naturvardsverket.se)

Rörelsearvet - stigar och leder i hållbar och inkluderande kulturarvsförvaltning (kth.se)

  • Senast uppdaterad: 2023-12-05