Lövträden på virkesmarknaden
Lövträden sparas ofta för miljön och mångfaldens skull, men det går att satsa på lövträden i skogsproduktionen. Ett välskött bestånd ger grova träd av hög kvalitet i slutet av den relativt korta omloppstiden. Hög kvalitet betalas med bra priser.
För att klara certifieringen måste man ha en viss andel lövskog och som skogsägare finns det många goda möjligheter till intäkter från lövträden. Det är framför allt möbelindustrin som efterfrågar trädslagen till trädetaljer och den nordiska design med ljusa, enkla möbler är uppskattad även utomlands.
Lövinblandning kan ge god lönsamhet och ger ljusare bestånd och mer undervegetation som kan förse viltet med bete. Att ha mer inslag av löv i barr- och blandbestånd och att satsa på fler rena lövbestånd är en bra strategi för att sprida riskerna, bland annat med tanke på de effekter som klimatförändringarna medför.
De korta omloppstiderna som många lövträd har, gör att man kan bedriva ett intensivt skogsbruk med bra lönsamhet. Hybridasp är klar på 20–25 år, medan björk, asp och klibbal är avverkningsmogna efter cirka 40 år på bra mark.
Den svenska lövsågverksindustrin består idag av ett fåtal aktörer som framförallt sågar och förädlar ek och till viss del björk. Det finns en efterfrågan på ek av god kvalitet i Sverige. För övriga lövträd efterfrågas råvara till olika former av massa. Den svenska lövtimmermarknaden är sval, men det finns en stor efterfrågan på både löv- och ädellövvirke i övriga Europa och Asien. Som skogsägare med löv- eller blandskog kan man därför också vända sig till exportmarknaden.