Det är mycket farligt att röra sig i brandskadad skog där träd med avbrunna rötter kan falla. Med hjälp av Skogsstyrelsens karttjänster går det att bilda sig en uppfattning om var det brunnit via mobilen eller datorn.

Du kan se aktuella bränder i karttjänsten Skador på skog. Webbappen fungerar både på dator, i mobil och surfplatta.

I Skogliga grunddata kan du ladda ned flera olika typer av kartor om du använder ett eget GIS-system.

Om du använder drönare för att inventera skadorna, se till att starta från en säker plats. Tänk på att inte använda drönare under pågående brandbekämpning utan klartecken från räddningsledare.

Att ge sig ut i brandområdet är förenat med stora risker. Så länge glödbranden pågår är det inte säkert att beträda den branddrabbade skogen. När den flammande branden, den brand som vi ser, upphört kan glödbranden pågå länge, till och med hela vintern. Glödbranden kryper sakta ner i torvmossar, myrstackar och andra ställen fast det är fuktigt. Så länge den har bränsle och tillräckligt med syre så sker en förbränning och det är inte säkert att gå där förrän branden slocknat helt. Det kan brinna i marken fastän det ligger snö ovanför.

Dessutom kan träd falla omkull utan någon som helst förvarning efter en brand. Det gäller även att vara försiktig när man färdas på skogsbilvägar sedan branden lagt sig. Om det inte avverkats längs vägkanterna för att förhindra att träd faller, kan träd när som helst falla över vägen.

Efter en brand med hög intensitet finns också en ökad risk för erosion, särskilt i sluttande terräng, eftersom ett avbränt rotsystem påverkar markens stabilitet.

När branden är släckt lämnar räddningstjänsten över det formella ansvaret för eftersläckning och bevakning till berörda markägare. 

I normalfallet brukar sotskadat virke inte kunna användas till papper eller sågtimmer utan blir istället bränsleflis. Vid en större brand med större volymer skadad skog brukar timret sågas på ett eller några få sågverk. Dessa sågverk får sedan saneras från allt sot innan man kan såga normalt timmer igen.

De vanliga reglerna vid avverkning gäller även efter en brand. Det innebär att om du ska avverka ett område som är minst 0,5 hektar av din skog behöver du anmäla detta till Skogsstyrelsen.

Det varierar beroende på förhållandena. Upparbetning av skog måste vänta till dess att alla brandhärdar är släckta och eventuellt tillträdesförbud är upphävt, det kan dröja länge innan det är gjort.

Den som har sin skog försäkrad vänder sig till sitt försäkringsbolag som kan ge besked. 

Skogsbränder kan öka risken för angrepp av granbarkborre och andra skadliga insekter och svampar i skogen. Om det blir en ökning av skadeinsekter eller svampar i den brandskadade skogen beror på de lokala förhållandena, hur kraftigt brandskadade träden är och vilka skogliga åtgärder man väljer att göra samt hur vädret blir.

För medelålders och äldre träd är risken för följdskador de kommande åren störst för gran, men ganska låg för tall och obefintlig för lövträd. När det gäller plantor är skaderisken för barrträdsplantor hög, medan lövträdsplantor har ganska låg skaderisk förutom de trädslag som är mer begärliga för klövvilt.

Om granar dödas av brand under sommaren torkar de ut så pass snabbt att granbarkborren inte kan föröka sig i den under sensommar och höst. Om endast markvegetationen brunnit ökar risken för barkborreangrepp under nästkommande år på granar som överlevt branden.

Rotmurklan brukar öka kraftigt de första åren efter brand. Den lever av rötterna på de branddödade träden, men angriper i samband med det också rötterna på nyplanterade barrträdsplantor. 

Ja, har skogen skadats och markens produktionsförmåga inte tas tillvara måste man återbeskoga området. Senast inom tre år måste plantering eller sådd vara utfört. Behövs markberedning ska det också göras inom den tiden.

Om det visar sig att det finns möjlighet att lämna tillräckligt med fröträd som överlevt branden och man kan få till en naturlig föryngring är tidsperioden en annan. Längsta tid man har på sig för att få till en godkänd naturlig föryngring är sju år i södra Sverige (Götaland och Svealand utom Gotland, Dalarna och Torsby kommun). I norra Sverige (hela Norrland samt Dalarnas län, Torsby kommun och Gotland) gäller tio år.  

Det beror på de lokala förhållandena och hur hårt bränt det är. Oftast kan man använda de vanliga föryngringsmetoderna.

På grund av risken för konkurrerande hyggesvegetation så rekommenderar Skogsstyrelsen att plantering bör göras så snart det blivit arbetsmiljömässigt lämpligt.

För att undvika skador av rotmurkla bör du ha ett avstånd på minst en meter mellan plantor och branddödade barrträd eller stubbar. Plantera med täckrotsplantor som har någon form av skydd mot snytbagge.

När det gäller nyckelbiotoper eller objekt med naturvärden kan markägaren begära omprövning av dem efter branden. 

Det finns branschgemensamma riktlinjer som ger förslag på åtgärder som förebygger bränder och som till exempel beskriver vilken utrustning som ska finnas med vid olika typer av arbete.