Rapporten tas emot av Visselblåsarfunktionen, som är en självständig och oberoende funktion hos Skogsstyrelsen. Den bemannas av särskilt utsedda behöriga personer som tar emot och handlägger rapporten. När en rapport har kommit in till Visselblåsarfunktionen görs alltid en jävsbedömning, för att bedöma att ingen av de behöriga personerna som ska hantera rapporten är jäviga.

Du som har skickat in en rapport får inom sju dagar en bekräftelse på att den är mottagen. Detta gäller under förutsättningar att du inte har avsagt dig en sådan bekräftelse eller att myndigheten har anledning att anta att en bekräftelse skulle avslöja din identitet.

Visselblåsarfunktionen följer sedan upp det som rapporterats, ställer vid behov kompletterande frågor och vidtar åtgärder för att bedöma riktigheten i det som har kommit fram vid rapporteringen. En bedömning görs bland annat av om uppgifterna ska överlämnas till annan enhet inom myndigheten för att inleda tillsyn, eller om de inkomna uppgifterna inte uppfyller kriterierna för att hanteras enligt visselblåsarlagstiftningen.

Om du har lämnat kontaktuppgifter kommer du att få information om vad som händer med din rapport fram till dess att uppgifterna lämnas vidare eller ärendet läggs ned. Du ska få återkoppling på rapporten inom tre månader, om det inte finns skäl för annat. I vissa fall kan du också få information om det slutliga resultatet av uppföljningen av rapporten.

Om du har lämnat en rapport anonymt kan du inte få någon bekräftelse eller återkoppling.

En rapport som kommer in till Visselblåsarfunktionen är en allmän handling som diarieförs i Skogsstyrelsens diarium. Även de uppgifter som behövs för att hantera uppföljningen av rapporten kommer att sparas i uppföljningsärendet (visselblåsarärendet). Det är endast de utsedda behöriga personerna som har tillgång till dessa ärenden och får ta del av dina personuppgifter eller beskrivningar som innebär att det går att identifiera dig eller någon annan inblandad. Läs mer om behandling av personuppgifter vid visselblåsning nedan.

I Visselblåsarfunktionens uppföljningsärenden gäller också sekretess för vissa uppgifter och om en rapport eller andra handlingar i ett uppföljningsärende begärs ut i enlighet med offentlighetsprincipen kommer en noggrann sekretessprövning att göras i varje enskilt fall. Läs mer om särskilda sekretessbestämmelser vid visselblåsning nedan.

Genom lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) har du som rapporterande person skydd i form av ansvarsfrihet och skydd mot hindrande åtgärder och repressalier.

Skydd i form av ansvarsfrihet

Du som rapporterande person får inte göras ansvarig för att ha brutit mot eventuell tystnadsplikt, under förutsättning att du vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja missförhållandet. Skyddet gäller inte för uppsåtligt åsidosättande av så kallade kvalificerade tystnadsplikter som det inte råder meddelarfrihet för. Tänk även på att meddelarfriheten inte omfattar att lämna ut en handling som innehåller sekretessreglerade uppgifter.

Du får heller inte göras ansvarig för överträdelse av bestämmelser som gäller inhämtande av information, om du haft skäl att anta att inhämtandet var nödvändigt för att avslöja missförhållandet. Detta gäller dock inte om du genom inhämtandet gör dig skyldig till brott.

Skydd mot hindrande åtgärder och repressalier

En verksamhetsutövare får inte hindra eller försöka hindra rapportering.

En verksamhetsutövare får inte heller vidta repressalier mot dig som rapporterande person eller mot någon som bistått dig vid rapporteringen. Inte heller får en verksamhetsutövare vidta repressalier mot någon annan hos verksamhetsutövaren som har koppling till dig som rapporterande person (till exempel anhöriga eller kollegor), eller mot ett företag som du äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till. En verksamhetsutövare får inte heller vidta repressalier på grund av att du har vänt dig till din arbetstagarorganisation för råd och stöd och får inte heller hindra eller försöka hindra ett sådant samråd. Skyddet mot repressalier gäller inte om du genom din rapportering eller inhämtandet av information gör dig skyldig till brott.

Skadestånd

En verksamhetsutövare som bryter mot något av förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier kan bli skadeståndsskyldig.

Förutsättningar för att omfattas av skyddet

Skyddet för dig som rapporterande person gäller vid rapportering under förutsättning att missförhållandena har uppstått eller högst sannolikt kommer att uppstå i den verksamhet som du är, har varit eller kan komma att bli verksam i, eller en annan verksamhet som du är eller har varit i kontakt med genom ditt arbete.

Det är också en förutsättning att du vid tidpunkten för rapporteringen av missförhållandena hade skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann.

Rapportering behöver också ha skett på något av följande sätt:

• Via Skogsstyrelsens interna rapporteringskanaler i enlighet med visselblåsarlagen eller på något av de andra sätt för rapportering internt som visselblåsarlagen i vissa fall möjliggör (4 kap. 4-5 §§ visselblåsarlagen).
• Via Skogsstyrelsens externa rapporteringskanaler i enlighet med visselblåsarlagen, eller genom rapportering externt på annat sätt än via externa rapporteringskanaler, under förutsättning att - du:
  • först har rapporterat internt i enlighet med visselblåsarlagen utan att mottagaren har vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anledning av rapporteringen, eller mottagaren i skälig utsträckning har lämnat återkoppling om uppföljningen inom den tidsfrist som anges i 5 kap. 8 § 3 samma lag,
  • har skälig anledning att anta att missförhållandet utgör en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön eller av annat skäl har befogad anledning att rapportera till myndigheten, eller
  • har skälig anledning att anta att en intern rapportering skulle innebära en risk för repressalier eller leda till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt.
• Till någon av EU:s institutioner, organ och byråer som har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om missförhållanden, under förutsättning att du rapporterar i enlighet med de förfaranden som gäller för den aktuella rapporteringskanalen.

Skyddet gäller också i vissa specifika fall om du rapporterar genom att offentliggöra informationen. Dessa förutsättningar anges särskilt i 4 kap. 9 § visselblåsarlagen.

Det finns särskilda sekretessbestämmelser som gäller vid visselblåsning. Dessa bestämmelser hittar du i 17 kap. 3 b § och 32 kap. 3 b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (riksdagen.se)

Sekretess för dig som rapporterande person

För dig som rapporterar om missförhållanden gäller så kallad absolut sekretess för uppgifter som kan avslöja din identitet. Sekretessen gäller både i själva uppföljningsärendet (visselblåsarärendet) och i ett eventuellt efterföljande personalärende eller ärende om annan åtgärd hos Skogsstyrelsen som har sin grund i visselblåsarärendet. Att sekretessen är absolut innebär att uppgifter som direkt eller indirekt kan avslöja din identitet aldrig får lämnas ut om inte en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig.

Sekretess för andra enskilda

Sekretess gäller även för uppgifter som kan avslöja identiteten på en annan enskild (fysisk eller juridisk person) än dig som har rapporterat om missförhållandena om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde lider skada eller men. Det kan här till exempel röra sig om uppgifter som direkt eller indirekt kan avslöja identiteten på personer som påstås ha orsakat missförhållandet eller vittnen. Sekretessen gäller både i själva uppföljningsärendet (visselblåsarärendet) och i ett eventuellt efterföljande personalärende eller ärende om annan åtgärd hos Skogsstyrelsen som har sin grund i visselblåsarärendet.

Sekretess till skydd för uppföljningen av rapporten

I uppföljningsärendet (visselblåsarärendet) gäller även sekretess för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild än dig som har rapporterat om missförhållandet, om det kan antas att syftet med själva uppföljningen av rapporten motverkas om uppgiften lämnas ut.

Skogsstyrelsen är personuppgiftsansvarig för personuppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende inom ramen för de externa rapporteringskanalerna.

Skogsstyrelsen är enligt visselblåsarlagstiftningen skyldig att ha externa rapporteringskanaler för rapportering av missförhållanden. Som en del i detta arbete behandlar Skogsstyrelsen personuppgifter för att kunna ta emot din rapport, ha kontakt med dig under uppföljningsärendets (visselblåsarärendets) gång och kunna följa upp det som rapporterats till oss och för att lämna återkoppling om detta till dig.

Om du väljer att lämna personuppgifter om dig själv eller andra fysiska personer i ett uppföljningsärende behandlar Skogsstyrelsen dessa personuppgifter, om det är nödvändigt för uppföljningsärendet. Visselblåsarfunktionen inom Skogsstyrelsen kan även i sin utredning behöva hämta in ytterligare personuppgifter i uppföljningsärendet.

Personuppgifter som återfinns i allmänna handlingar hos Skogsstyrelsen kan begäras ut enligt offentlighetsprincipen och tryckfrihetsförordningen. Om personuppgifter finns i en allmän handling kan de som begär ut denna ta del av dessa personuppgifter om personuppgifterna inte omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Skogsstyrelsen gör alltid en sekretessprövning innan myndigheten lämnar ut allmänna handlingar. Det finns särskilda sekretessbestämmelser som gäller för vissa uppgifter i uppföljningsärenden. Läs mer om det ovan.

Överföring av personuppgifter till tredje land förekommer inte.

Rättslig grund och ändamålen med behandlingen

Den rättsliga grunden för Skogsstyrelsens behandling i ett uppföljningsärende som har med en visselblåsning att göra är att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar Skogsstyrelsen och att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en uppgift av allmänt intresse.

Inom ramen för Visselblåsarfunktionen kan även känsliga personuppgifter eller andra extra skyddsvärda (integritetskänsliga) personuppgifter komma att behöva behandlas. Det kan till exempel röra uppgifter om hälsa, medlemskap i fackförening eller uppgifter om etniskt ursprung etcetera. I de fall känsliga personuppgifter behöver behandlas i uppföljningsärendet har den hanteringen en rättslig grund i att behandlingen är nödvändig till följd av rättslig förpliktelse och av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse.

Det är bara personuppgifter som är nödvändiga för uppföljningsärendet som kommer att behandlas. Skogsstyrelsen kommer inte heller att senare behandla dessa personuppgifter på ett sätt som är oförenligt med de ändamål för varför de samlades in inom ramen för Visselblåsarfunktionen.

Vilka har tillgång till dina personuppgifter

Det är endast de personerna som har utsetts som behöriga att hantera Visselblåsarfunktionen på Skogsstyrelsen som har tillgång till personuppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende.

Hur länge personuppgifterna får behandlas

Handlingar som kommer in till Visselblåsarfunktionen betraktas som allmänna handlingar som diarieförs i Skogsstyrelsens diarium. När det gäller personuppgifter som är nödvändiga för ett uppföljningsärende och som återfinns i allmänna handlingar kommer dessa att arkiveras och bevaras i enlighet med svensk arkivlagstiftning, Riksarkivets föreskrifter och myndighetens beslut om tillämpning av dessa föreskrifter.

Om Skogsstyrelsen får in personuppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen av en rapport och som inte finns i en allmän handling, kommer Skogsstyrelsen att snarast möjligt radera sådana personuppgifter. Om Skogsstyrelsen under uppföljningsärendet av misstag samlat in personuppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen av rapporten kommer Skogsstyrelsen också att radera sådana personuppgifter.

Vilka rättigheter har du och vad gör du om du har klagomål?

Information om dina rättigheter och kontaktuppgifter till Skogsstyrelsens dataskyddsombud hittar du här

Så hanterar vi dina personuppgifter

Visselblåsarlagstiftningens skydd utgör ett komplement till befintliga former av skydd i form av bland annat meddelarfriheten, anskaffarfriheten, efterforskningsförbudet och repressalieförbudet som följer av grundlagen. Visselblåsarlagstiftningen innebär ingen inskränkning av dessa friheter eller förbud.

Meddelarfrihet och anskaffarfrihet

Meddelarfriheten i Sverige innebär att var och en har rätt att, utan risk för påföljder, vända sig till grundlagsskyddad media och lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering. Denna meddelarfrihet är skyddad i grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Meddelarfriheten gäller också för alla anställda inom offentlig verksamhet, som utan risk för påföljder kan lämna uppgifter till grundlagsskyddad media även om uppgiften omfattas av sekretess i vissa fall, så länge man inte lämnar ut själva handlingen. Det finns dock undantag från meddelarfriheten, där sekretessen går före och alltså inskränker meddelarfriheten. I vissa fall kan en meddelare därför straffas för sitt uppgiftsutlämnande. Det är inte tillåtet att med stöd av meddelarfriheten uppsåtligen åsidosätta så kallad kvalificerad sekretess som anges särskilt i offentlighets- och sekretesslagen.

Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten och innebär att var och en har rätt att straffritt anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att kunna lämna vidare dessa inom ramen för meddelarfriheten (för publicering i ett grundlagsskyddat medium). Det finns dock undantag från anskaffarfriheten. En anskaffare kan straffas om anskaffandet innefattar sådana grövre brott mot Sveriges säkerhet som också är straffbara för meddelare. Vanliga regler tillämpas på det sätt genom vilket anskaffandet sker. Anskaffarfriheten ger alltså ingen rätt att anskaffa uppgifterna på olagliga sätt, till exempel genom inbrott, egenmäktigt förfarande, olovlig avlyssning eller brytande av post- eller telehemlighet. Det innebär att det är straffbart att anskaffa uppgifter genom till exempel stöld eller dataintrång.

Efterforskningsförbud

Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter och andra offentliga organ inte får efterforska vem som har lämnat uppgifter inom ramen för sin meddelarfrihet. Uttrycket ”efterforska” har en vidsträckt innebörd och innefattar alla former av förfrågningar och åtgärder som syftar till att få fram vem som har lämnat en uppgift eller offentliggjort sådana. Det finns även här undantag från efterforskningsförbudet i speciella fall. Överträdelser av förbudet är straffbelagda.

Repressalieförbud

Repressalieförbudet innebär att arbetsgivaren inte får ingripa mot (bestraffa) någon för att ha använt sig av sin meddelarfrihet och lämnat uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium. Förbudet avser alla åtgärder som medför negativa konsekvenser för meddelaren. I detta inbegrips i princip varje form av kritik mot en arbetstagare för att denne har haft kontakter med massmedia inom ramen för sin meddelarfrihet.

Om du vill ha råd och stöd kring en eventuell rapportering är du välkommen att kontakta Visselblåsarfunktionen via något av de sätt som beskrivs ovan i avsnittet för ”Så här rapporterar du om missförhållanden”.

På Arbetsmiljöverkets webbplats finns även en lista över behöriga myndigheter och vilka ansvarsområden de har vid visselblåsning.

Myndigheter med ansvar vid visselblåsning (av.se)

Du kan också kontakta Arbetsmiljöverket som är utsedd till tillsynsmyndighet för lagstiftningen.

Arbetsmiljöverket (av.se)

Om dina misstankar rör missförhållanden som omfattas av en annan behörig myndighets ansvar ska du skicka din rapport dit. 

Förteckning över behöriga myndigheter och deras ansvarsområden (riksdagen.se)

Myndigheter med ansvar vid visselblåsning (av.se)

Av 1 kap. 4 § visselblåsarlagen framgår att visselblåsarlagen inte inskränker skydd som gäller enligt andra lagar, förordningar eller på annan grund. Visselblåsarlagen ska därför aldrig tolkas så att den begränsar de möjligheter som finns enligt annan rätt att skyddat vända sig till arbetsgivaren, myndigheter, media, fackliga organisationer eller andra, exempelvis grundlagarna, lagen (1982:80] om anställningsskydd eller lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.