Miljöbalkens krav på egenkontroll
Du som bedriver verksamhet eller utför åtgärder i skogen kan omfattas av miljöbalkens regler om att genomföra egenkontroll. Det innebär att du som verksamhetsutövare ska kunna visa att du uppfyller miljöbalkens krav och arbetar för att minska miljöpåverkan från din verksamhet.
Du omfattas av reglerna i förordningen om egenkontroll i 26 kap. 19 § miljöbalken om du
- bedriver en skoglig verksamhet eller utför skogliga åtgärder som kan påverka miljön
- genomför åtgärder som ska anmälas för samråd till Skogsstyrelsen enligt reglerna i 12 kap. 6 miljöbalken. I så fall omfattas du även av de högre kraven i förordningen om egenkontroll.
Åtgärder som ska anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken är sådana som väsentligt kan komma att ändra naturmiljön, eller som pekas ut i Skogsstyrelsens föreskrifter om anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.
Med en väsentlig ändring av naturmiljön menas bland annat skador på värdefulla naturmiljöer eller biologisk mångfald. Vad som utgör en väsentlig ändring beror på hur känsligt området är och vilken åtgärd som utförs.
Skogliga åtgärder som kräver samråd
Det här är egenkontroll
Egenkontroll är ett förebyggande arbete där du ska planera och ha kontroll över verksamheten för att minska påverkan på hälsa och miljö. Det är du som verksamhetsutövare som ska visa att du arbetar för att minska miljöpåverkan från din verksamhet och att du har tillräcklig kunskap för att uppfylla miljöbalkens krav. Det är en följd av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken.
Egenkontrollen är ett ständigt pågående förbättringsarbete som bör ingå i den dagliga verksamheten. Egenkontrollen ska anpassas efter verksamhetens inriktning, storlek och möjliga påverkan på miljön.
Skogsstyrelsen granskar att systemet för egenkontroll fungerar hos de verksamhetsutövare som omfattas av kravet på att anmäla skogsbruksåtgärder för samråd.
Vilka regler gäller och vad innebär de?
Reglerna om egenkontroll i 26 kap. 19 § miljöbalken säger att du behöver planera och kontrollera din verksamhet för att motverka eller förebygga negativ miljöpåverkan. Du ska också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla dig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön.
I praktiken innebär detta att du behöver ha rutiner och arbetssätt för att kontrollera din egen verksamhets miljöpåverkan. Det kan till exempel vara beskrivningar av hur skogliga åtgärder ska planeras och utföras för att minska riskerna för skada på naturmiljön. Om du bedömer att din verksamhet kan påverka naturmiljön negativt behöver du fundera på hur sådan påverkan kan förebyggas, och vid behov vidta åtgärder för detta.
Att du genom egna undersökningar håller dig underrättad om verksamhetens miljöpåverkan kan bland annat innebära att du följer upp hur åtgärder som du har utfört har påverkat naturmiljön. Det kan även innebära att du inför en åtgärd behöver undersöka vilka naturvärden och känsliga arter som påverkas av åtgärden, och funderar på hur hänsyn kan tas till dem.
Hänsyn till miljö och skyddade arter
I förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll finns regler som säger att du som verksamhetsutövare som omfattas av förordningen ska ha en dokumenterad ansvarsfördelning. Du ska också systematiskt undersöka och dokumentera risker med verksamheten ur miljösynpunkt.
Krav på kunskap om miljöpåverkan
Det är bland annat de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel som ligger till grund för egenkontrollen. De reglerna måste följas av alla som har en verksamhet eller utför åtgärder som kan medföra skada eller olägenhet för miljön. Hänsynsreglerna ställer krav på kunskap, skyddsåtgärder och försiktighetsmått, bästa möjliga teknik, produktval, hushållning och återvinning samt platsval.
Kunskapskravet innebär att en verksamhetsutövare fortlöpande ska hålla sig underrättad om verksamheten, dess risker och påverkan på omgivningen. Verksamhetsutövaren ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön.
Det här behöver du göra
Nivån på egenkontrollen ska vara anpassad till verksamhetens omfattning och risk för påverkan på miljön och människors hälsa. I grunden innebär egenkontrollen att du löpande ska planera, genomföra, följa upp och förbättra.
Planera
Planera din egenkontroll genom att bedöma riskerna med din verksamhet och identifiera de delar som kan ha störst påverkan på hälsa och miljö. Skaffa dig kunskap om vilka regler som gäller för din verksamhet. Ta också fram en plan för hur uppföljning av verksamhetens miljöpåverkan ska genomföras.
Genomföra
Utgå i det dagliga arbetet från de områden där du har identifierat störst risker för miljöpåverkan. Ta för varje område reda på hur du kan göra för att minska riskerna utifrån de regler som finns. Ta fram rutiner och arbetssätt som syftar till att minska riskerna. Se till att rutinerna används i verksamheten. Fördela vid behov ansvaret för de åtgärder som behöver vidtas.
Följa upp
Följ upp verksamhetens arbete regelbundet för att skapa dig en överblick över rutiner och arbetssätt, och undersök verksamhetens miljöpåverkan löpande. Fokusera på de risker som kan få störst påverkan på miljön. Uppföljning kan ske genom egna undersökningar eller att du på annat sätt håller dig underrättad om åtgärdens påverkan på miljön. Resultatet av uppföljningen ska du sedan ha som underlag när du ser över din riskbedömning.
Förbättra
Utifrån resultatet av uppföljningarna, fundera över vad som kan förbättras och hur. Att förbättra din egenkontroll handlar om att arbeta förebyggande, minska riskerna för att påverka miljön negativt och åtgärda eventuella brister.
Riskbedömning vid egenkontroll
Riskbedömning är en viktig och central del vid egenkontroll. Vilken nivå du behöver ha beror på verksamhetens omfattning.
Syftet med en riskbedömning är att identifiera de risker för miljön som finns i din verksamhet. Du kan på så sätt upptäcka och förhindra skada på miljön och vidta lämpliga förebyggande eller motverkande åtgärder. Riskbedömningen är ett underlag för att skapa rutiner och arbetssätt som är anpassade till de risker som kan uppstå i din verksamhet.
Riskbedömningen ska göras då du startar med en ny verksamhet och sedan uppdateras regelbundet. Om du utför åtgärder som ska anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken ska riskbedömningen finnas dokumenterad.
En riskbedömning kan se ut på många olika sätt. Det viktiga är att du funderar igenom och identifierar de risker för miljöpåverkan som din verksamhet innebär. Se över vilka samrådspliktiga skogsbruksåtgärder som du utför i din verksamhet och gör en riskbedömning för dem.
I riskbedömningen kan du ta med följande faktorer:
Identifierad risk för miljöpåverkan
Ta reda på vilka åtgärder i din verksamhet som riskerar att påverka naturmiljön negativt. Beskriv vilka risker för miljön som kan uppstå när åtgärden vidtas, det vill säga vad som skulle kunna hända. Det kan till exempel vara att körskador uppstår, att slam läcker ut i vattendrag eller att områden med höga naturvärden och livsmiljöer för fridlysta arter skadas.
Konsekvens
Bedöm vilken konsekvens det får för naturmiljön om händelsen inträffar. Det kan till exempel vara stor påverkan (3), måttlig påverkan (2) och liten påverkan (1)
Sannolikhet
Bedöm sannolikheten för att händelsen inträffar, till exempel hög (3), måttlig (2) eller låg sannolikhet (1)
Slutsats
Väg samman sannolikheten och konsekvensen för den identifierade risken för att bedöma vilka som är de största och allvarligaste riskerna i din verksamhet. Ju större en viss risk är, desto högre bör du prioritera att förebygga den.
Åtgärd
Beskriv vilka åtgärder som kan vara lämpliga och när för att förebygga eller minska risken för negativ påverkan på naturmiljön. Det kan vara bra att ta fram en plan för vilka åtgärder som ska göras för att minska risken för negativ påverkan på naturmiljön och hur arbetet ska genomföras.
Så går tillsynsbesöket till
Skogsstyrelsen utövar tillsyn över reglerna om egenkontroll i miljöbalken. Det innebär att vi regelbundet genomför kontroller hos dig som är verksamhetsutövare och omfattas av reglerna. Tillsynen utövas hos inköps- och avverkningsföretag inom skogsnäringen, men även hos övriga aktörer som utför skogsbruksåtgärder.
Vid tillsyn över verksamhetsutövares egenkontroll kommer vi överens med verksamhetsutövaren om när vi ska genomföra tillsynen. Vi är oftast två personer som deltar från Skogsstyrelsen. Tillsynen genomförs antingen på plats hos verksamhetsutövaren eller genom ett digitalt möte. Vid tillsynen går vi tillsammans igenom verksamhetsutövarens rutiner för exempelvis anmälan, uppföljning, ansvarsfördelning och riskbedömning.
Vid tillsynen brukar vi också titta på några stickprov, det vill säga exempel på skogsbruksåtgärder som har anmälts för samråd till Skogsstyrelsen. Vi använder sedan dessa stickprov för att diskutera olika steg i verksamheten, exempelvis planering, utförande och uppföljning.
Skogsstyrelsen gör även uppföljande tillsyn hos aktörer som vi tidigare har gjort kontroll hos. Vid uppföljningen får verksamhetsutövaren redovisa dokumentation som visar att systemet för egenkontroll tillämpas och fungerar. Det kan till exempel vara dokumentation från genomförda uppföljningar eller riskbedömningar.
Efter tillsynen bedömer Skogsstyrelsen om verksamheten uppfyller lagstiftningens krav på egenkontroll. Om bedömningen är att kraven är uppfyllda skickar vi ett kontrollmeddelande. Om brister i egenkontrollen konstateras kan vi skicka en begäran om komplettering eller ett föreläggande om att rätta till bristerna.