Stormen Gudrun som svepte över södra Sverige i januari 2005 lämnade djupa spår i både landskap och skogsbruk. Med cirka 75 miljoner kubikmeter stormfälld skog blev den en av de mest omfattande naturkatastroferna i svensk historia. Två decennier senare står vi bättre rustade med ökad beredskap, klimatanpassade metoder och starkare samverkan för att möta framtida utmaningar.
Natten mellan den 8 och 9 januari 2005 drabbades södra Sverige av stormen Gudrun. Många vaknade upp till ett förändrat landskap, skogen som dagen innan hade stått där var borta. Omkring 75 miljoner kubikmeter skog blåste ned. Det motsvarar nästan en årsavverkning i hela landet och tre årsavverkningar i Götaland. Cirka 80 procent av de träd som blåste ned i Gudrun var gran.
Idag är skogssektorn och Skogsstyrelsen mer förberedda för storm och andra skogsskador. Skogsstyrelsens roll vid större skadeutbrott är att samordna, informera och stödja. Det kan innebära att sammankalla skogsbrukets aktörer för att få en samlad lägesbild och informera om hur skadan bör hanteras och vilka regler som gäller.
Lennart Svensson, nationell skogsskadesamordnare på Skogsstyrelsen, arbetar med samordningen av skogsskadearbetet.
– Vi har byggt upp en organisation med skadesamordnare över hela landet och en skogsskadegrupp som ska kunna hantera plötsliga skogsskadehändelser snabbt och effektivt. Vi har ökat kunskapen om skogsskador både internt och externt med rådgivning och information. På senare år har vi också stärkt upp med sakkunniga på svamp och insekter. Numera har vi också mer avancerade verktyg för skogsskadearbetet där vi till exempel kan se granar dödade av granbarkborrar i satellitbilder och ortofoton. Vi är mer riggade för skadehändelser idag än vad vi var då.
Råden för skogsskötsel har också förändrats och blivit mer inriktade på klimatanpassning.
– Vi gav rådet redan då att plantera mer varierat och rätt planta på rätt mark för att undvika framtida skador. Men direkt efter Gudrun var det få som var mottagliga för de råden. Uppskattningsvis 87 procent av den stormdrabbade skogen planterades med gran baserat på uppgifter från utbetalat återväxtstöd. Idag är det mycket mer tall i föryngringarna och nu är det självklart för många att klimatanpassa sin skog, säger Lennart Svensson.
För att göra en skog mer stormsäker bör du som skogsägare röja och gallra tidigt för att få stabilare träd. Gallra inte i granbestånd med en medelhöjd över 20 meter. Försök anlägga bryn med variation av trädslag, gärna lövträd, som tar upp en del av vindarna. Sträva efter att få till mer blandskog och mindre med vindkänsliga granmonokulturer. Undvik att öppna upp nya kanter mot medelålders och äldre bestånd i den förhärskande vindriktningen.
– Tänk på säkerheten om du planerar att själv gå ut i stormfälld skog och arbeta med motorsåg. Arbete i stormfälld skog är mycket farligt och kräver specialkunskap samt komplett utrustning. Arbeta aldrig ensam i stormfälld skog, säger Lennart Svensson.
Foton tagna av: Skogsstyrelsen/Bengt Henriksson
Januari 2005, Kronobergs län. Framröjd väg efter stormen Gudrun.
Februari 2005, Kronobergs län. Stormskadad skog efter stormen Gudrun.
Februari 2005, Kronobergs län. Upparbetning av vindfällen efter stormen Gudrun.
Juni 2005, Kronobergs län. Stormfällt virke efter stormen Gudrun.
Augusti 2005, Kronobergs län. Stubbar efter upparbetade vindfällen efter stormen Gudrun.
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8 - 16.30