De senaste årens trend med allt lägre avverkning fortsatte 2025. Den svenska avverkningen minskade 2025 och uppgick till 87 miljoner skogskubikmeter enligt preliminär statistik från Skogsstyrelsen. Detta innebär att den årliga avverkningen har minskat fyra år i följd efter 2021. Inte sedan 2013 har den årliga avverkningen varit lägre.
Bruttoavverkningen 2025 uppgick enligt Skogsstyrelsens preliminära statistik till 87,0 miljoner skogskubikmeter. Detta är en minskning med knappt 1 procent i jämförelse med 2024 då avverkningen uppgick till 87,7 miljoner skogskubikmeter.
År 2021 noterades rekordavverkning om man bortser från 2005 och 2007 då avverkningarna var mycket höga på grund av stormarna Gudrun och Per. Flera år med ökande avverkningsnivåer bröts 2022 med minskad avverkning. Trenden med minskad avverkning har därefter fortsatt. Man behöver backa tillbaka till 2013 för att finna en lägre avverkning än den under 2025.
Nettoavverkningen som utgör den avverkade volymen av alla trädstammar som helt eller delvis tas tillvara uppgick 2025 till 70,5 miljoner kubikmeter (m3fub). Knappt hälften bestod av barrsågtimmer, 44 procent av massaved och 8 procent av brännved.
I jämförelse med 2024 uppskattas avverkningen av barrsågtimmer ha minskat med drygt 1 procent medan avverkningen av massaved varit tämligen oförändrat. Avverkningen av brännved minskade med 4 procent.
Drygt 1 procent av den svenska avverkningen exporterades under 2025. Exporten ökade under 2025 med cirka 10 procent. Från 0,9 miljoner kubikmeter 2024 till preliminärt 1,0 miljoner kubikmeter.
Den totala importen av rundvirke minskade 2025 med cirka 9 procent. Från 9,2 miljoner kubikmeter 2024 till 8,4 miljoner kubikmeter 2025. Minskningen bestod helt av massaved. Importen av massaved minskade med 1,8 miljoner kubikmeter medan importen av barrsågtimmer ökade med 1,0 miljoner kubikmeter.
Avverkningen minskade under 2025 i Götaland och Svealand. I Götaland minskade avverkningen med 6 procent och i Svealand med 2 procent. I Norra Norrland ökade avverkningen med 9 procent och i Södra Norrland med 4 procent.
Under 2025 avverkades 7,9 miljoner skogskubikmeter i Västra Götalands län. Det var 9 procent av den totala avverkningen i landet. Näst störst var avverkningen i Värmlands län där 7,7 miljoner skogskubikmeter avverkades.
Ungefär 65 procent av den avverkade volymen kommer från slutavverkning, 26 procent från gallring och resten från övrig avverkning.
Den genomsnittliga årliga avverkningsvolymen uppgick under perioden 2020–2024 till 265 skogskubikmeter per hektar i slutavverkning och 70 skogskubikmeter per hektar i gallring.
I medeltal slutavverkades 209 000 hektar och gallrades 313 000 hektar per år under perioden 2020–2024. I jämförelse med perioden 2019–2023 har den slutavverkade arealen minskat med 9 procent med den gallrade arealen ökat med 5 procent. Uttag av grenar och toppar för energiändamål gjordes på 35 procent av den slutavverkade arealen.
Gran utgjorde 58 procent av den avverkade volymen, tall 31 procent och lövträd 11 procent.
Den genomsnittliga arealen för slutavverkningar större än 0,5 hektar uppgick 2024 till 3,5 hektar. Slutavverkningarnas storlek var i genomsnitt mer än dubbelt så stora i Norra Norrland (5,1 hektar) som i Götaland (2,3 hektar). Den genomsnittliga arealen hos enskilda skogsägare är cirka 40 procent mindre än den hos övriga skogsägare.
Bruttoavverkning: Total avverkad stamvolym, även det som lämnats kvar i skogen. Mäts i skogskubikmeter (m3sk) som betyder stamvolymen ovan stubbskäret inklusive topp och bark.
Nettoavverkning: Total avverkad stamvolym ovan stubbskäret exklusive toppar, bark och kvarlämnade fällda hela träd och stamdelar. Uttrycks i fast kubikmeter under bark (m3f ub) som avser stamvolymen förutom bark, topp och grenar.
Statistiken ingår i Sveriges officiella statistik.
Här kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev om Skogsstyrelsens statistik. Du kan när som helst avsluta din prenumeration genom att klicka på avanmälan i nyhetsbrevet. Om du vill ändra din e-postadress gör du först en avanmälan och anmäler dig sedan på nytt med din nya adress.