Frågor kring makt och maktens fördelning är centrala i en demokrati, skriver Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist i en replik i ATL den 24 februari.
Det tycks vara en del som höjt på både det ena och det andra ögonbrynet över Skogsstyrelsens rapport ”Makten över skogen - om maktförhållandena med fokus på den politiska makten 2014-2022”.
Innehåll, avgränsningar och slutsatser har kritiserats och det är i sig odramatiskt för mig. Det är bra att våra rapporter stöts och blöts. Vi tål kritik. Är den befogad tar vi den till oss. Det är också bra att maktstrukturer debatteras och ifrågasätts. Det som förvånat mig är vilka slutsatser som kritikerna dragit över syfte, mål och metod med rapporten.
Forskarna som skrivit rapporten drar slutsatser att det finns fler starka mekanismer för hur makten över skogen utövas och som bidrar till att upprätthålla status quo inom skogspolitiken och skogssektorn. En mekanism är svängdörrar mellan politik och näringsliv. En annan är politiska koalitioner där skogspolitiken används i förhandlingar i utbyte mot maktinnehav.
För det första: det är inte Skogsstyrelsen som står för innehållet, vilket vi är tydliga med i rapporten. Vi har anlitat tre externa forskare inom statsvetenskap och skoglig expertis som tagit fram slutsatserna. Skogsstyrelsen kan inte granska makten över skogen eftersom vi själva är en del av den Skogsstyrelsen tar därför inte ställning till studien. Vi skapar en arena för ett viktigt underlag, något som jag som generaldirektör naturligtvis står helt bakom.
Det ingår i vårt uppdrag som myndighet att ha en bra omvärldskoll. I myndighetsförordningen framgår det också att myndigheten ska ”följa sådana förhållanden utanför myndigheten som har betydelse för verksamheten…”. Frågor kring makt och maktens fördelning är centrala i en demokrati. Vem eller vilka har makt i Skogssverige, under vilka former utövas makt, hur transparent är maktutövningen? Det handlar alltså om demokrati och till slut om den enskilde medborgarens möjligheter att påverka sina levnadsvillkor.
Kritiker tycks alltför sällan läsa hela våra rapporter. I stället plockar man ut valda delar som sedan sprids fragmentariskt och vinklat i snabba och snuttifierade kanaler som argument för en egen agenda. Det är att missbruka den kunskap forskarna tagit fram.
Det är också tråkigt när fokus trillar över till vad rapporten inte behandlar. Bättre om vi kan diskutera det faktiska innehållet. Jag kan ändå hålla med om att det hade varit intressant att bredda studien till att omfatta fler maktsfärer, som till exempel media, miljörörelsen och andra delar av civilsamhället. I studien finns ett avsnitt om miljöorganisationernas framgångsrika lobbyarbete inom EU, men med begränsade resurser och tid, var vi under resans gång tvungna att göra avgränsningar. Som så ofta annars i arbetet med studier.
Vi har därförvarken missat eller duckat för något. Vi har gjort ett aktivt val. Det är ju trots allt politiken som styr i en demokrati och bättre med en studie över den politiska makten, än ingen studie alls. Vi kan mycket väl komma att titta på fler maktsfärer framöver och välkomnar initiativ från andra aktörer.
Fram till dess hoppas jag att studien ökar förståelsen för hur makten över skogens nyttjande utövas och kan vara till nytta för Skogsstyrelsens eget arbete, för skogssektorn generellt och för medborgare och samhället i stort. Jag tror det stärker vår demokrati.
Herman Sundqvist,
Generaldirektör för Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8–16.30