Effekt av återvätning motsvarade miljoner liter bensin
Under 2025 genomförde Skogsstyrelsen tillsammans med markägarna återvätning av dikad torvmark som minskade nettoutsläppen av växthusgaser med cirka 3 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar cirka 1,3 miljoner liter förbränd bensin. Med höjd ersättning väntas nu takten öka under 2026.
Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att arbeta med återvätning av dikade torvmarker. Bördig dikad torvmark släpper ut mycket växthusgaser som är negativt för klimatet. Att återväta marken är ett sätt att minska utsläppen. Genom att plugga dikena, höjs grundvattennivån och utsläppen av växthusgaser minskar. Under 2025 pluggades 2,5 gånger större areal än året innan, en utveckling som tros komma att fortsätta.
– Den avtalade arealen som står på tur att pluggas framöver, beräknas innebära en ytterligare minskning av utsläppen med drygt 7 000 ton koldioxidekvivalenter per år, säger Johan Eriksson, tillförordnad avdelningschef på Skogsstyrelsen.
Markägare som har lämpliga dikade marker kan teckna frivilliga återvätningsavtal med Skogsstyrelsen och få ekonomisk ersättning baserad på markens bördighet. Återvätning ger tydlig positiv klimateffekt på bördiga dikade torvmarker, eftersom de släpper ut mest växthusgaser. Skogsstyrelsen planerar återvätningen i samråd med markägaren och ser till att pluggningen av diken blir utförd. Skogsstyrelsen står också för alla kostnader.
Åtgärden ger klimatnytta under många år framåt. I de allra flesta fall skulle utsläppen annars fortsatt under de kommande 50 åren och betydligt längre än så.
Höjd ersättning med i snitt 50 procent
Återvätning av dikade torvmarker är en frivillig åtgärd. Markägarnas intresse är avgörande för återvätningens bidrag till klimatmål och miljömål.
– Att teckna återvätningsavtal är en ganska ny möjlighet och allteftersom möjligheten blir känd bland markägare, märker vi att intresset ökar, säger Johan Eriksson.
Ersättningen varierar beroende på geografi och markens bördighet.
– Inför 2026 har ersättningen i återvätningsavtalen höjts med i snitt 50 procent. Det hoppas vi att markägarna upplever som positivt, säger Johan Eriksson.
Markägare kan ha flera drivkrafter till att återväta sina dikade torvmarker. Förutom klimatnyttan, är återvätning positivt för bland annat biologisk mångfald, viltvård och rekreationsvärden samt ökar variationen av skog på fastigheten. Den lummiga och fuktiga miljön som bildas i ett återvätt område bidrar till ett rikt djur- och växtliv.