Under 2024 betalade Skogsstyrelsen ut nära 324 miljoner kronor i intrångsersättningar till markägare för nekad avverkning i fjällnära skog. Det är en fortsatt ökning sedan 2020, då de första ersättningarna om 3 miljoner kronor betalades ut. Samtidigt minskade arealen för Skogsstyrelsens bildande av biotopskyddsområden och naturvårdsavtal under 2024 till den lägsta nivån sedan 1996.
År 2020 avslutades en rättsprocess som resulterade i att Skogsstyrelsen började betala ut intrångsersättning till markägare som nekats tillstånd att avverka i fjällnära skog. Under 2020 betalade Skogsstyrelsen bara ut enstaka intrångsersättningar men de efterföljande åren ökade mängden utbetalningar kraftigt. Orsaken var en stor ökning av ansökningar om tillstånd att avverka i den fjällnära skogen.
Utbetalad intrångsersättning av Skogsstyrelsen till markägare som nekats tillstånd att avverka i fjällnära skog per år:
Totalt har Skogsstyrelsen betalat ut intrångsersättning avseende nekad avverkning för drygt 25 200 hektar skogsmark i den fjällnära skogen under åren 2020 till 2024. Under 2024 ersattes markägare för intrångsersättning avseende nekad avverkning på 8 500 hektar.
Nästan 65 procent av den intrångsersatta skogsmarken i fjällen fram till och med 2024 låg i Västerbottens län medan 33 procent avsåg skogsmark i Jämtlands län. Resterande låg i Dalarnas och Norrbottens län.
De arealer som Skogsstyrelsen har betalat ut för intrångsersättning är inte formellt skyddade som Skogsstyrelsens biotopskydd och naturvårdsavtal. Under rubriken Beskrivning nedan finns de tre formerna mer utförligt beskrivna.
Under 2024 tillkom 570 hektar biotopskydd och 140 hektar naturvårdsavtal. Sammantaget var detta den lägsta nivån sedan 1996. Det är också sjätte året i rad där mindre än 1 500 hektar blir formellt skyddad. Åren med störst nybildning var under 2002 till 2005 då cirka 6 000 hektar per år blev formellt skyddade.
Skogsstyrelsen har beslutat om totalt närmare 9 000 gällande biotopskyddsområden på sammanlagt 35 400 hektar fram till och med sista december 2024. Vid samma tidpunkt hade Skogsstyrelsen avtalat om drygt 5 500 gällande naturvårdsavtal omfattande drygt 40 000 hektar (ekoparksavtal och vitryggsavtal ingår inte).
En viktig anledningen till att nivån under 2020-talet sjunkit är att Skogsstyrelsen behövt reservera den största delen av anslaget för intrångsersättningar till markägare som ansöker om avverkning i fjällnära skog men där tillstånd ofta nekas.
Från och med 1 januari 2024 erbjuder Skogsstyrelsen fastighetsägare väntansavtal i väntan på ett formellt skydd. Eftersom väntansavtal tecknas i början av processen av ett inlett ärende är det inte bestämt vilken skyddsform det slutligen blir, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal. Avtalstiden för väntansavtal är normalt två år och innebär att fastighetsägaren avstår från skogsbruk inom avtalsområdet och under avtalstiden. Fastighetsägarna får ersättning i samband med att väntansavtalet tecknas. Att ingå ett väntansavtal innebär ingen förbindelse att ett formellt skydd ska bildas.
Den sista december 2024 hade 42 väntansavtal ingåtts, vilka omfattar 239 hektar och där ersättning utgått till 280 000 kr.
Skogsstyrelsen har totalt betalat ut drygt 3,2 miljarder kronor för biotopskyddsområden och 571 miljoner kronor för naturvårdsavtal sedan år 1993.
Ersättningen för biotopskydd var i genomsnitt cirka 201 000 kr per hektar under 2024, vilket är den högsta nivån någonsin. Prisökningen på fastigheter innebär att ersättningen per hektar stiger över tid.
Naturvårdsavtalen hade en genomsnittlig ersättning på cirka 43 000 kr per hektar under 2024, vilket är en nedgång sedan föregående år men högre än åren dessförinnan. Ersättningen påverkas av till exempel virkesvärdet på marken vilket gör att den kan variera mellan åren beroende på var i landet de nya naturvårdsavtalen finns. Även avtalets längd påverkar, där kortare avtal generellt har lägre ersättning. Många nybildade korta naturvårdsavtal kan därför minska den genomsnittliga ersättningen ett år.
En del biotopskydd och naturvårdsavtal upphävs att gälla om exempelvis ett naturreservat inrättas för det markområdet de gällt för och om avtalstiden för en del naturvårdsavtal löper ut. Statistiken om gällande områdesskydd inkluderar inte de områdesskydd som upphört att gälla.
Fram till och med 2024 har 55 biotopskyddsområden upphört att gälla, vilka omfattar 187 hektar och där ersättning utgått med 7,9 miljoner kronor.
Dessutom har 59 naturvårdsavtal upphört att gälla, vilka omfattar 254 hektar och där ersättning utgått med 3,5 miljoner kronor.
Intrångsersättning för nekad avverkning i fjällnära skog ingår i Skogsstyrelsens anslag för att bilda biotopskydd och naturvårdsavtal.
Skogsstyrelsen betalar ut intrångsersättning till markägare som ansökt om tillstånd för avverkning i sin fjällnära skog men som nekats avverkning, på grund av förekomst av mycket höga naturvärden i den fjällnära regionen.
Intrångsersättningar enligt ovan omfattar utbetalningar till och med 31 december 2024.
Biotopskyddsområden omfattar beslutade områden till och med 31 december 2024, inklusive ej laga kraftvunna beslut om inte annat anges.
Naturvårdsavtal omfattar tecknade avtal, exklusive arealer som ingår i vitryggs- och ekoparksavtal. Statistiken avser avtal som var gällande sista december 2024.
Biotopskydd är ett lagstadgat sätt att skydda små områden med stor betydelse för växt- och djurarter. Markägaren får då ersättning med ett belopp som motsvarar fastighetens minskade marknadsvärde med ett tillägg på 25 procent.
Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt och tidsbegränsat avtal. Ersättningen varierar beroende på hur lång tid som avtalet gäller. Tiden kan variera mellan ett och femtio år. För ett 50-årigt avtal får markägaren 60 procent av områdets rotnetto i ersättning.
Ett väntansavtal innebär att markägare får ersättning för att avstå från skogsbruk i väntan på att ett eventuellt formellt skydd ska bildas. Avtalstiden för väntansavtal är normalt två år. Att ingå ett väntansavtal innebär ingen förbindelse om att ett formellt skydd ska bildas. Även ersättning för väntansavtal ersätts med Skogsstyrelsens anslag för nya biotopskydd och naturvårdsavtal.
För första gången redovisar Skogsstyrelsen nu biotopskyddsområden och naturvårdsavtal som upphört att gälla.
Biotopskydd och naturvårdsavtal kan även bildas av andra myndigheter och kommuner. Här ingår bara Skogsstyrelsens beslut och avtal. SCB och Naturvårdsverket redovisar all formellt skyddad skog i statistiken om Skyddad Natur. Även statistiken om Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark som SCB publicerar i juni innehåller skattningar om formellt skydd av skog.
Skogsstyrelsen har inte gjort överlappsanalyser mot andra typer av formellt skydd.
Undersökningen ingår i Sveriges officiella statistik.
Här kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev om Skogsstyrelsens statistik. Du kan när som helst avsluta din prenumeration genom att klicka på avanmälan i nyhetsbrevet. Om du vill ändra din e-postadress gör du först en avanmälan och anmäler dig sedan på nytt med din nya adress.