Formellt skydd av skog ska bygga på frivillighet, samtidigt som skyddsvärda skogar inte avverkas. Initiativen till att skydda skog förväntas komma från markägarna. Det skriver Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i den nyligen beslutade nationella strategin för formellt skydd av skog. Strategin omfattar nu även fjällnära skog.
Strategin har reviderats på uppdrag av regeringen och beskriver ett arbetssätt som bidrar till stärkt äganderättsperspektiv, med en ambition om att skyddsvärda skogar inte avverkas utan bevaras. Markägaren ska ha möjlighet att ändra sig under skyddsprocessen och myndigheterna ska vara lyhörda för markägarens önskemål om skyddsform. Naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal är olika former av formellt skydd.
– Ett frivilligt formellt skydd innebär att markägare och myndighet kommer överens om att ett områdes naturvärden ska bevaras genom ett formellt skydd. Undantag från markägarens medgivande bör ske restriktivt, säger Malin Lund, naturvårdshandläggare på Naturvårdsverket.
Myndigheterna ska också utveckla och se till att det finns tydliga kunskapsunderlag för att underlätta markägarnas beslut. Det ska vara enkelt att skicka in en intresseanmälan om formellt skydd via Skogsstyrelsens och länsstyrelsernas webbplatser.
Strategin innebär också att myndigheterna prioriterar vilka skogar som kan få ett formellt skydd utifrån en urvalsmodell. Urvalet är inriktat på de mest skyddsvärda skogarna, så att nationella och internationella mål om att bevara biologisk mångfald nås på ett kostnadseffektivt sätt. Vilket budgetutrymme som finns för ersättning till markägarna påverkar både vilka och hur många skogar som kan ges ett formellt skydd. Att myndigheterna har tillräckligt med personalresurser är också viktigt för strategins genomförande.
– Det här arbetssättet stärker markägarnas inflytande och ansvar. Vi hoppas nu att fler markägare ska anmäla intresse för att formellt skydda sin skog med höga naturvärden i linje med strategins urval- och prioriteringsgrunder, säger Johan Åberg, specialist på områdesskydd på Skogsstyrelsen.
Det finns fortfarande ett stort behov av att bevara och skydda biologiskt värdefulla skogar i hela landet. Strategin lyfter särskilt fram att prioritera skogar som har ett strategiskt geografiskt läge eller där Sverige har ett internationellt ansvar. Ädellövskogar, svämlövskogar och kalkbarrskogar är exempel på skogstyper som är högt prioriterade att bevara. En nyhet är att strategin nu även omfattar fjällnära skog.
– Vi har utformat strategin så att områden inom de stora sammanhängande naturskogarna bör ges högsta prioritet att bevara i fjällregionen. Områden där tillstånd till avverkning har nekats och ersättning har betalats ut bör också ges ett formellt skydd, säger Malin Lund.
Den slutliga strategin har tagits fram efter en remissrunda samt dialog med aktörer från skogsbruket, miljöorganisationer, markägarorganisationer och berörda statliga myndigheter.
I juni 2022 gav regeringen Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att se över den nationella strategin för formellt skydd av skog. I uppdraget betonade regeringen att frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och arbetssätt för myndigheterna. Ambitionen har varit att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras. Uppdraget följer av skogspropositionen.
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8 - 16.30