Centrala skogsskyddskommittén
Centrala skogsskyddskommittén (CSK) är ett rådgivande organ och referensforum för Skogsstyrelsen och SLU Skogsskadecentrum i skogsskadefrågor. Verksamheten omfattar biotiska och abiotiska skogsskador och dess orsaker samt påverkan på skogens långsiktiga produktionsförmåga.
Uppgift
CSK tar fram lägesbeskrivningar och förslag till åtgärder. Dessa utgör sedan underlag för Skogsstyrelsens, SLU:s och hela skogssektorns agerande i frågor som handlar om skador på skog. CSK ska:
- Genom analys och konkreta råd verka för att skador på skog förebyggs eller begränsas.
- Vara ett forum för utbyte av idéer, erfarenheter och kunskap inom kommitténs verksamhetsområde.
- Utgöra basen för att initiera och följa utredningar, beslutsprocesser, undersökningar etc. samt stimulera till ny forskning inom kommitténs verksamhetsområde.
- Förmedla den kunskap och information som läggs fram på kommitténs sammanträden.
- Verka för och stödja en fungerande regional samverkan beträffande skogsskyddsfrågor.
- Hantera frågor som rör skadeproblem i plantskolor
- Ge råd om prioriteringar till Skogsstyrelsens och SLU:s samlade skogsskadearbete.
Organisation
Skogsstyrelsen är huvudman för kommittén och utser tillsammans med SLU Skogsskadecentrum de organisationer och företag som bör representeras liksom antalet ledamöter. Chefen för Skogsstyrelsens Skogsavdelning är ordförande och biträdande avdelningschefen är vice ordförande. Skogsstyrelsens nationella skadesamordnare är kommitténs sekreterare. Respektive organisation eller företag utser själv stipulerat antal ledamöter och suppleanter.
Följande organisationer erbjuds att delta i rådets verksamhet med angivet antal representanter:
- Skogsstyrelsen (4)
- Universiteten (5)
- SLU Skogsskadecentrum (1)
- Skogsindustrierna (2)
- Sveaskog (1)
- Skogsägarrörelsen (2)
- Naturvårdsverket (1)
- Jordbruksverket (1)
- MSB (1)
- SMHI (1)
- Föreningen Sveriges skogsplantproducenter (1)
- Skogforsk (1)
Kommittén bör ha en sammansättning så att det finns representation från hela landet.
När vissa specifika frågor tas upp kan kommittén adjungera personer för att få en bättre representation i frågan.