Fastigheter och ägare

Vem äger den svenska skogen? Hur gamla är skogsägarna och var i landet bor de? Nedan finns samlad statistik om skogsägandet från år 1999 och framåt.

Statistiken bygger på lantbruksenheter ur fastighetstaxeringen och grunden till uppgifterna bygger därmed på de uppgifter som fastighetsägarna själva lämnar i sin fastighetsdeklaration. Den areal som redovisas i statistiken avser därför deklarerad produktiv skogsmark.

Fakta om undersökningen Fastighets- och ägarstruktur i skogsbruk.

Fastighets- och ägarstruktur i skogsbruket 2024

Genomsnittsinnehavet bland svenska skogsägare (fysiska personer) har ökat från 30 hektar 1999 till 34 hektar 2024. Medianen har samma period minskat från 13 till 11 hektar. Genomsnittsinnehavet och medianen har inte förändrats mellan 2023 och 2024.

Deklarerad areal produktiv skogsmark

Den deklarerade produktiva skogsmarksarealen uppgår till strax under 24 miljoner hektar, enligt fastighetstaxeringsregistret för 2024. Nedan refereras genomgående till deklarerad produktiv skogsmarksareal vilket är den areal som anges av fastighetsägarna själva i sin fastighetsdeklaration. Riksskogstaxeringen tillhandahåller den officiella statistiken över skogsmarksareal i Sverige.

I figur 1 görs en indelning av areal deklarerad produktiv skogsmark på olika ägarklasser. Definitioner av dessa klasser finns på sidan

Ägarklassen enskilda ägare, som innefattar fysiska personer, dödsbon samt enkla bolag som inte är handelsbolag, äger störst areal produktiv skogsmark, knappt hälften (48 procent) 2024. Det näst största innehavet återfinns i klassen Privatägda aktiebolag (25 procent) följt av Statliga aktiebolag (13 procent) och Staten (6 procent). Övriga privata ägare och Övriga allmänna ägare har 6 respektive 2 procent av den deklarerade produktiva skogsmarken. För en liten andel kan ägarklass inte avgöras. Dessa utgör endast en väldigt liten del och har därför uteslutits i figur 1 nedan. Utvecklingen över tid är relativt stabil enligt figur 1.

Enligt figur 2 har ägarklasserna Staten 1,8 miljoner hektar och Statliga aktiebolag 3 miljoner hektar. Dessa ägarklasser har stora delar av sitt innehav i landsdelen Norra Norrland med 69 respektive 67 procent. Innehavet hos Privatägda aktiebolag (5,8 miljoner hektar) främst är beläget i Södra Norrland med 47 procent. Enskilda ägare (11,3 miljoner hektar), Övriga privata ägare (1,5 miljoner hektar) samt Övriga allmänna ägare (0,4 miljoner hektar) har en relativt jämn fördelning av sitt innehav över landsdelarna.

Enligt figur 2 finns störst areal deklarerad produktiv skogsmark i Norra Norrland (7,5 miljoner hektar) och den största ägarklassen är Enskilda ägare, som äger ca 34 procent. Näst störst är Södra Norrland (5,9 miljoner hektar) och här är den största ägarklassen Privatägda AB som äger ca 46 procent. I Svealand deklareras 5,5 miljoner hektar och även här är den största ägarklassen Enskilda ägare som äger ca 46 procent. I Götaland finns 4,8 miljoner hektar och den dominerande ägarklassen är Enskilda ägare med 77 procent.

I Norrbottens län deklareras 4,3 miljoner hektar, detta kan jämföras med 186 000 hektar i Blekinge samt 126 000 hektar på Gotland. Statistik för både för län och kommuner hittas i

Skogsstyrelsens statistikdatabas

Innehavets storlek

Innehavets storlek (per ägare) för olika ägarklasser har beräknats och avser i figur 3 all areal oavsett var den är belägen. År 2024 har ägarklasserna Staten, Statliga aktiebolag, Privatägda AB och Övriga privata ägare, 90 procent eller mer av sitt innehav i storleksklassen större än 1 000 hektar. Motsvarande andel för Övriga allmänna ägare är 79 procent och endast 8 procent för Enskilda ägare.

Generellt, för samtliga ägarklasser, finns två olika trender mellan åren 1999 och 2024. Den ena för storleksklasser större än 100 hektar där arealen ökar något, samt i storleksklasser mindre än 100 hektar, där arealen minskar något. Detta förklaras senare till stor del i figur 4 med förändringen hos enskilda ägare.

Enligt figur 4, minskar areal deklarerad produktiv skogsmark för gruppen enskilda skogsägare mellan åren 1999-2024. Framför allt i innehav som är större än fem hektar upp till 100 hektar medan innehavet i storleksklasserna över 100 hektar ökar. För den minsta storleksklassen, 5 hektar eller mindre syns en marginell ökning.

1999 var det deklarerade genomsnittsinnehavet bland fysiska personer (som utgör ca 97 procent av de enskilda ägarna) 30 hektar medan genomsnittet 2024 är 34 hektar. Medianen har däremot minskat från 13 hektar 1999 till 11 hektar 2024. En förklaring till dessa olika trender kan urskiljas senare i figur 6.

Det könsvisa skillnaderna illustreras i figur 5. År 2024 är medianen för män 14 hektar respektive 9 hektar för kvinnor. Under samma år är medelinnehavet för män är ca 40 hektar jämfört med kvinnornas medelinnehav som är ca 25 hektar.

I figur 6 syns att antal skogsägare i den minsta storleksklassen har ökat samt en ökning i samtliga storleksklasser från >100-200 hektar och uppåt. Klasserna >5-20, >20-50 och >50-100 hektar har däremot minskat relativt kraftigt i antal mellan 1999 och 2024. Detta kan även förklara trenden i Figur 5 om varför medelinnehavet ökar medan medianen minskar mellan åren.

Antal skogsägare (fysiska personer)

År 1999 ägde totalt 354 288 fysiska personer skogsmark i Sverige. Antalet fysiska personer har därefter minskat och år 2024 finns det 308 565 till antalet. Av dessa var 98 procent bosatta i Sverige medan 2 procent var bosatta utomlands. Under perioden 1999 till år 2024 har den andel som är bosatt utomlands ökat från 1 till 2 procent, eller från 3 352 till 7 665 om vi ser till antal. Den största delen av skogsägare boende utomlands är bosatta i Norden, 4 153 till antalet 2024.

Antal fysiska personer som är skogsägare (bosatta i Sverige) minskade mellan åren 1999 och 2024 med 50 036. Minskningen under perioden syns i samtliga landsdelar under perioden, i figur 7 visas att den största minskningen finns i Götaland, där antalet skogsägande män har minskat med totalt 16 353, även antal kvinnor minskar men trenden är inte lika kraftig hos dem.

I figur 8 visas att Västra Götaland är det län där det bor flest skogsägare, 44 426 till antalet, följt av Stockholms län med 25 187 och Västerbottens län med 22 144. Bland landets skogsägare (fysiska personer) 2024, är 59,6 procent män, 38,7 procent kvinnor och 1,7 procent saknar uppgift om kön. Förändringarna i könsfördelningen är små för perioden från 1999 till 2024. Även år 1999 var andelen kvinnor 38 procent medan andel män var 61 procent och andelen okända en procent. Regionalt är variationsbredden i andelen kvinnor mellan län från 45 till 35 procent. Störst andel kvinnliga skogsägare med 45 procent finns boende i Stockholms län och längst andel kvinnliga skogsägare med 35 procent finns boende i Norrbottens län.

Nytillkomna skogsägare

8 646 skogsägare (fysiska personer) tillkom 2024 jämfört med föregående år. Av dessa var 48 procent kvinnor och 52 procent män. 1 145 nytillkomna skogsägare är folkbokförda i Västra Götalands län och 965 i Stockholms län. Medelåldern på nytillkomna skogsägare är 48 år, medelåldern för män är 47 år och 50 år för kvinnor. De äldsta nytillkomna skogsägarna finns i Stockholms län med en medelålder på 52 år och de yngsta återfinns i Blekinge län med 43 år i medelålder.

Samägande

Samägandet mellan män och kvinnor visas i figur 10 nedan för de tre klasserna Kvinnligt, Manligt och Båda könen för fysiska personer där uppgift om kön finns. Äger kvinnor och män gemensamt (en eller flera) indelas dessa i klassen Båda könen, dessa äger 3 miljoner hektar 2024. 1,6 miljoner hektar ägs endast av kvinnor, en eller flera gemensamt i klassen Kvinnligt och motsvarande indelning görs för män i klassen Manligt, dessa äger 6,2 miljoner hektar 2024.

Utvecklingen över tid visar att andelen areal deklarerad produktiv skogsmark som ägs av båda könen har sjunkit från 31 procent år 1999 till 28 procent år 2024. Samtidigt har den andel av arealen som ägs av endast män ökat från 54 procent 1999 till 56 procent 2024. Den andel av arealen där kvinnor står för hela innehavet har en liten ökning skett under perioden från 14 till 15 procent.

Regionalt finns skillnader mellan olika län och där spretar även utvecklingen något i förhållande till utvecklingen för hela landet.

Skogsägarnas ålder

Under perioden 1999 till 2024 har skogsägarnas medelålder (fysiska personer) ökat från i medeltal 55 till 61 år oavsett kön. Regionalt finns vissa skillnader mellan län avseende medelålder och variationsbredden för 2024 är en medelålder från 60 år till 63 år.

Brukningsenheter

En brukningsenhet utgörs av den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägarkonstellation.   Antal brukningsenheter i Sverige har minskat mellan 1999 och 2024 från 245 583 till 230 800.

I figur 11 illustreras antalet brukningsenheter landsdelsvis, Götaland har nästan tre gånger så många brukningsenheter som Norra- eller Södra Norrland. Svealand har nästa lika många som de norrländska landsdelarna tillsammans.

Enligt figur 12 har antal brukningsenheter som ägs av fysiska personer har minskat under perioden 1999 till 2024 från drygt 236 000 till strax under 220 000. Brukningsenheterna ägda av fysiska personer kan indelas i utboägd, närboägd och delvis utboägd utifrån var ägaren bor i relation till var brukningsenheterna ligger.

Under perioden 1999 till 2024 ökade antal utboägda brukningsenheter från 22 procent till 27 procent medan antal delvis utboägda brukningsenheter minskade från 9 till 6 procent 2024. Antalet närboägda brukningsenheter minskade något under perioden men andelen närboägda brukningsenheter är däremot i det närmaste oförändrat under perioden, från 68 till 67 procent vid jämförelse mellan år 1999 och år 2024.

Regionalt finns skillnader mellan län avseende utboägande. Enligt figur 13 finns störst andel utboägande i Jämtlands län med 38 procent följt av Dalarna med 34. Störst andel närboägande finns 2024 i Gotlands län med 81 procent följt av Uppsala län med 78 procent.

Skogsägande per kommun

Areal deklarerad produktiv skogsmark i kommuner kan variera mycket mellan olika år och ett fåtal kommuner i Sverige har ingen deklarerad produktiv skogsmark.

Största deklarerade skogsmarksarealen bland kommuner i Sverige år 2024 har Jokkmokk kommun med mer än 956 000 hektar följt av Härjedalen och Strömsund kommun med 637 000 respektive 627 000 hektar. Flest antal markägare som äger mark i kommunen har Skellefteå med 7 179 ägare fördelat på 4 996 brukningsenheter. Mer kommunvis statistik finns i Skogsstyrelsens statistikdatabas.