Statistik om miljöhänsyn vid föryngringsavverkning

Här hittar du statistik om lämnad miljöhänsyn vid föryngringsavverkning.

Statistiken bygger på en stickprovsundersökning av avverkningsanmälningar där avverkningen är utförd. Inventering av lämnad hänsyn har genomförts med varierande inventeringsmetoder sedan slutet av 1990-talet.

Under avverkningssäsongerna 2021/2022–2023/2024 lämnades 9 procent av den avverkade arealen som hänsyn vid föryngringsavverkning. Medelbredden på kantzon lämnad mot vatten var 14 meter och andel av sträckan strandlinje som saknar kantzon var 35 procent.

Från och med årets publicering baseras resultaten på en nyutvecklad inventering av lämnad miljöhänsyn, med bland annat en uppdaterad metod för att skatta kantzonsbredd mot vatten. Det innebär att årets resultat inte är helt jämförbara med tidigare år. Vi kommer även att publicera mer statistik, där till exempel hänsynsarealen är fördelad på naturvärdesklasser, från den nya miljöhänsynsinventeringen den 24 mars 2026.

Areell hänsyn

Andelen skogsmarksareal lämnad som hänsyn vid föryngringsavverkning varierar mycket mellan olika avverkningsobjekt. Om man delar in föryngringsavverkningarna i klasser utifrån andel lämnad hänsynsareal så saknas hänsynsytor på 15 procent av den föryngringsavverkade arealen (föryngringsavverkad areal inbegriper såväl den avverkade ytan som areell hänsyn). På 29 procent av föryngringsavverkad areal lämnades hänsynsytor i andelsklassen upp till 5 procent. 7 procent av den föryngringsavverkade arealen innehöll hänsynsytor i andelsklassen 20–30 procent. På 3 procent av föryngringsavverkad areal hade 30 procent eller mer lämnats som hänsyn.

Skattningar för andel hänsynsareal finns från Skogsstyrelsens inventeringar med start 1999 och framåt. På grund av byte av inventeringsmetoder är tidsserien uppdelad i fyra delar med 1–2 års uppehåll. 2008 gick man från inventeringen R Polytax till att utveckla Polytax II och 2015 från Polytax II till Hänsynsuppföljningen. Mellan 2019/2020 och 2022/2023 gick man från Hänsynsuppföljningen till Hänsynsuppföljningen 2.0. Skillnaden i nivå mellan de olika tidsserierna beror troligen till största delen på skillnaderna i inventeringsmetod.

Under avverkningssäsongerna 2021/2022 - 2023/2024 var den totala arealandelen hänsyn 9 procent för hela landet. I Norra Norrland var andelen hänsyn 11 procent, i södra Norrland 8 procent, i Svealand 9 procent och i Götaland 6 procent av den föryngringsavverkade arealen.

Den totala arealen hänsynsytor har varit relativt stabil över åren, men med den nya inventeringsmetoden syns en tydlig förskjutning mellan gamla och nya redovisade hänsynstyper. Förändringen beror på metodförändringar, där kantzoner med värden motsvarande en hänsynskrävande biotop tidigare fördes till biotoper, medan de nu förs till kantzoner. I redovisningen innebär det en minskning för hänsynstypen övrig hänsyn jämfört med tidigare då den nu i större utsträckning förs till kantzoner.

Nedan redovisas resultatet för 2021/2022–2023/2024 för hänsynstyperna kantzon mot vatten, övriga kantzoner och övrig hänsyn samt för total hänsyn. Arealandelen hänsynsytor som är kantzoner mot vatten var drygt 2 procent medan övriga kantzoner utgjorde 3 procent. För övrig hänsyn var arealandelen hänsynsytor 4 procent.

Stapeldiagrammet (figur 4) visar på större andel hänsynsytor lämnad hos övriga ägare än enskilda ägare under avverkningssäsongerna 2021/2022 – 2023/2024. Förhållandet mellan ägarklasserna i den totala hänsynen återfinns i alla hänsynstyper.

Skattningar för andel hänsynsareal finns från Skogsstyrelsens inventeringar med start 1999 och framåt. På grund av byte av inventeringsmetoder är tidsserien uppdelad i tre delar med 1–2 års uppehåll. 2008 gick man från inventeringen R Polytax till att utveckla Polytax II och 2015 från Polytax II till Hänsynsuppföljningen. Nivåskillnaden mellan de olika tidsserierna beror troligen till största delen på skillnaderna i inventeringsmetod.

Hänsyn till vatten

På föryngringsavverkningar genomförda under avverkningssäsongerna 2021/2022–2023/2024 som har en strandlinje mot vatten har det lämnats hänsyn i form av en kantzon på 65 procent av strandlinjernas längd. Den genomsnittliga bredden på dessa kantzoner var 14 meter. Med vatten avses sjö, hav eller vattendrag, men inte diken. Kantzonernas bredd mäts med en annan metodik jämfört med tidigare publicerade resultat, de är därför inte direkt jämförbara.

35 procent av sträckan strandlinje inom föryngringsavverkningar saknar kantzon. Hos enskilda ägare saknar 41 procent av sträckan kantzon mot strandlinje, medan det hos övriga ägare är drygt 30 procent.

Storlek på sammanhängande kalmark

Föryngringsavverkningar som under en period av tre avverkningssäsonger från avverkningstidpunkten med ett mindre avstånd än 20 meter från varandra betraktas i det här sammanhanget som en sammanhängande kalmarksareal, oavsett om de ligger över en fastighetsgräns eller avverkats vid olika tidpunkter så länge som det skett inom angivet tidsintervall.

I Sverige är medelstorleken på de sammanhängande kalmarksarealerna 4,5 hektar och medianstorleken 2,5 hektar år 2023. Den 95:e percentilen (de fem procent största sammanhängande kalmarkerna) är 15,1 hektar eller större. Medianstorleken är 4,3 hektar i Norra Norrland som är den landsdel med de största sammanhängande kalmarksarealerna och storleken minskar ju längre söderut i landet man kommer, medianstorleken i Götaland är 1,9 hektar.

Det län med de största sammanhängande kalmarksarealerna är Norrbotten, där de 5 procent största kalmarkerna är 27,8 hektar eller större. Kronobergs län har de minsta sammanhängande kalmarksarealerna, där är de största 5 procenten är 6,5 hektar eller större.

Från år 2013 kan vi se en svagt minskande trend för storleken hos kalmarksarealerna i den 95 percentilen. Ett brott i den trenden kan ses från 2018 och framåt. Förändringen i storlek på kalmarksarealer kan ses i den 95 percentilen medan varken medelvärdet eller medianen har någon tydlig trend under perioden (figur 7).

Enskilda levande och döda träd lämnade som hänsyn på avverkningsytan

Den trädvolym som lämnats som hänsyn på avverkade ytan per substrattyp varierar mellan olika landsdelar. Med avverkad yta avses föryngringsavverkningens areal utom hänsynsmark. Lämnad volym per hektar för levande träd är högre i de två södra landsdelarna jämfört med de norra under avverkningssäsongerna 2012/2013 – 2013/2014.

Volym substrat lämnade som hänsyn på avverkningsytan

Tall lämnas främst som frö/skärmträd, medan skapade högstubbar främst utgörs av Gran. Hänsynsträd består främst av tall men också björk samt övriga träd.

Lämnad volym död ved per nedbrytningsgrad

Hård död ved dominerar volymen lämnad död ved per hektar i samtliga landsdelar. I norra Norrland var det förhållandet extra tydligt. Volymen inkluderar både stående och liggande död ved.

Antal lämnade hänsynsträd

Sedan slutet av 90-talet har mängden lämnade grova hänsynsträd legat stabilt på samma nivå medan mängden klenare träd stadigt har minskat.