Fakta om undersökningen Åtgärder i skogsbruket
Statistiken omfattar arealer i skogsbruksplan, som brukas hyggesfritt eller utförda åtgärder i skogen och antal plantor för hjälpplantering. Statistiken inkluderar även uppgifter om askåterföring och redovisas sammanslaget för alla ägarklasser uppdelad efter areal, vikt spridd aska (ton torrsubstans) fördelat på landsdel.
Mer information om undersökningen finns här och i kvalitetsdeklarationen.
Kvalitetsdeklaration Åtgärder i skogsbruket
Definitioner och förklaringar
Storskaligt skogsbruk
Det storskaliga skogsbruket definieras som markägare med skogsmarksinnehav på minst 5 000 hektar. År 2025 bestod populationen av 115 organisationer eller privatpersoner.
Småskaligt skogsbruk
Det småskaliga skogsbruket definieras som brukningsenheter som inte tillhör det storskaliga skogsbruket och som omfattar minst 6 hektar skogsmark. År 2025 bestod populationen av cirka 166 000 brukningsenheter.
Brukningsenhet
En brukningsenhet definieras enligt Skogsvårdslagen (SKSFS 1993:553) som alla skogsfastigheter i samma kommun med samma ägarkonstellation. I undersökningen ingår brukningsenheter med minst 6 hektar skogsmark.
Allmänna ägare
Sammanslagning av klasserna Staten, Statsägda aktiebolag och Övriga allmänna ägare.
Staten
Statliga myndigheter, fonder, stiftelser med mera i vars uppdrag ingår att förvalta statlig svensk skogsegendom.
Statsägda aktiebolag
Aktiebolag vars aktier till mer än 50 procent förvaltas av det svenska Regeringskansliet.
Övriga allmänna ägare
Kommuner och landsting samt aktiebolag som de äger till mer än 50 procent. Här ingår också stiftelser och fonder med flera.
Privata ägare
Sammanslagning av klasserna Privatägda aktiebolag, Enskilda ägare och Övriga privata ägare.
Privata aktiebolag
Aktiebolag som inte är statsägt och inte heller ägs av kommuner och landsting enligt definitionen under Övriga allmänna ägare.
Enskilda ägare
Fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktiebolag.
Övriga privata ägare
Religiösa samfund inklusive Svenska kyrkan, stiftelser, fonder med flera som inte ingår i offentliga ägare. Ekonomiska och ideella föreningar, bysamfälligheter, gemensamhetsskogar, allmänningar, besparingsskogar med flera.
Övriga ägare
Ibland förekommer kategorin Övriga ägare i tabellerna och avser då summan av de ägarkategorier som inte specifikt nämns i tabellen. Det betyder att innehållet av kategorin kan variera mellan olika tabeller.
Så gör vi statistiken
Alla uppgifter i undersökningen är baserade på enkäter. För det storskaliga skogsbruket genomförs en totalundersökning som omfattar cirka 100 till 120 av de största skogsägarna i landet. Undersökningen för det småskaliga skogsbruket genomförs som en stickprovsundersökning med cirka 2 500 respondenter. Skogsägare med mer än 5000 hektar produktiv skogsmark lämnar sina uppgifter via en Excelfil. För övriga skogsägare, som omfattar större delen av det privata skogsbruket och en betydande del av de allmänna skogsägarna, genomför Skogsstyrelsen årligen en slumpmässig urvalsundersökning där markägare svarar genom en webbenkät.
När det gäller askåterföring är uppgifterna baserade på en totalundersökning av ombudsföretag och utförare som utförde askåterföring under referensperioden. Dessa uppgiftslämnare kontaktades via e-post och telefon och lämnade sina svar per län i en Excel-fil.
Tillsammans ger dessa undersökningar en övergripande bild av åtgärderna inom det svenska skogsbruket.
Statistikens tillförlitlighet
Undersökningens omfattning
Uppgifter om utförda åtgärder i skogen baseras på tre enkäter. Enkäterna är utformade så att de tillsammans täcker nästan hela skogsbruket. Formellt skyddad skogsmark ingår inte i undersökningen.
Bortfall och imputering
Enkäten till det storskaliga skogsbruket hade ett bortfall på cirka 6 procent 2025. Svaren bedöms vara av god kvalitet.
Svarsbortfall hanteras genom imputering av tidigare års svar, när sådana uppgifter finns. Där tidigare års svar saknas används en vägd medelvärdesimputering baserad på markägandet per län.
Från och med 2019 utförs undersökningen av det småskaliga skogsbruket som en webbenkät. Tidigare genomfördes den som en telefonintervju. Bortfallet ökade efter metodbytet, och svarsfrekvensen minskade från 72 till 52 procent.
År 2020 förenklades enkäten och det blev möjligt att lämna svar vi telefon. Svarsfrekvensen ökade då till 64 procent. För 2025 var svarsfrekvensen 62 procent.
Det är osäkert om telefonintervjuer hade get en högre svarsfrekvens, eftersom det har blivit svårare att nå markägare via telefon. Skattningarna bedöms ändå hålla tillräcklig kvalitet för redovisning. Punktskattningar med ett relativt medelfel över 20 procent redovisas vanligtvis inte. De flesta punktskattningar har ett lägre relativt medelfel än så.
Särskilda osäkerheter
Uppgifterna för det småskaliga skogsbruket innehåller en viss osäkerhet eftersom de baseras på en stickprovsundersökning. Osäkerheten redovisas bland annat i form av felmarginaler tillsammans med punktskattningarna från 2019 och framåt.
I uppgifterna om hjälpplantering och plantering finns en osäkerhet om respondenterna uppfattar frågorna rätt. Det finns en möjlighet att hjälpplantering även, eller endast, rapporteras inom plantering.
Skogsstyrelsen har tidigare undersökt ungskogsröjning. Resultaten visade en överskattning som troligen berodde på mätfel, där det enskilda skogsbruket rapporterade för stora röjda arealer. Skattningen uppdateras därför inte efter 2021. För uppgifter om röjd areal hänvisas till Riksskogstaxeringens statistik.
Redovisningsnivåer
Totaler för hela landet och för samtliga ägarklasser har högre kvalitet än mer detaljerade skattningar. Det relativa medelfelet är cirka 5 procent.
Skattningar per landsdel har vanligen ett relativt medelfel på cirka 10 procent. För ägarklasser är det relativa medelfelet cirka 3 procent för offentliga och privata ägare. För enskilda ägare är det relativa medelfelet cirka 10 procent.
Det högre medelfelet för enskilda ägare beror på att det finns relativt få enskilda ägare i det storskaliga skogsbruket. En större del av dessa skattningar kommer därför från stickprovsundersökningen.
Från och med 2019 har redovisningen av treårsmedelvärden frångåtts då dessa inte varit motiverade av kvalitetsskäl. Samtidigt komprimerades redovisningen till landsdel och redovisas inte längre per län.
Felmarginaler i statistiken
Från och med publiceringen av statistik för år 2019 redovisas felmarginaler tillsammans med resultaten. Syftet är att underlätta för användarna att bedöma osäkerheten i skattningarna.
Felmarginalen ger en uppskattning av den statistiska osäkerheten kring ett skattat värde. De felmarginaler som redovisas motsvarar 95-procentiga konfidensintervall. Det innebär att om undersökningen skulle upprepas ett stort antal gånger, skulle cirka 95 procent av de beräknade intervallen innehålla det sanna, men okända, värdet.
Felmarginalerna publiceras i Skogsstyrelsens statistikdatabas. Mer information om felmarginaler och konfidensintervall finns på Statistiska centralbyråns (SCB) webbplats.
Statistikskolan - Är det statistiskt säkerställt? (scb.se)
Bra att veta
Gränserna mellan det stor- och småskaliga skogsbruket är flytande. Ett företag kan tillhöra det småskaliga skogsbruket ett år och det storskaliga skogsbruket ett annat år. Populationstillhörigheten bestäms av de arealgränser som definierar populationerna. Förändringar mellan år inom till exempel det storskaliga skogsbruket därför delvis bero på att företag flyttar mellan populationerna.
Undersökningen ingår i Sveriges officiella statistik och har produktnummer JO0301 Åtgärder i skogsbruket.
Annan statistik om skogsvårdsåtgärder
Riksskogstaxeringen tar fram statistik som beskriver hur skogsvårdsåtgärder utvecklas över tid. Uppgifterna från Riksskogstaxeringen beräknas från ett stickprov och har därför en statistisk osäkerhet. Andra fel bedöms vara små.
De flesta uppgifter i Riksskogstaxeringens samlas in på provytenivå, inte på beståndsnivå. Det påverkar i vissa fall resultatens nivå och gör det svårare att jämföra uppgifterna direkt med den här undersökningen.
Riksskogstaxeringen - välj tabell
Återväxtuppföljningen beskriver återväxternas kvalitet och förutsättningar för framtida skogsproduktion. Vid inventeringen registreras bland annat antal godkända huvudplantor per trädslag, markberedningsmetod och föryngringsmetod.
Skogsstyrelsen - Återväxternas kvalitet
Elektronisk publicering
Alla resultat finns i Skogsstyrelsens statistikdatabas. Där går det att sammanställa och ladda ner data i önskat format eller läsa uppgifterna direkt på skärmen.