Lövskog
Våra lövträd finns ofta som inblandning i barrskog, men även som rena lövbestånd. Det är en resurs som inte alltid utnyttjas optimalt. Genom att satsa på skötsel av lövträd på delar av din fastighet kan du uppnå en hel del positiva effekter.
Knappt en femtedel av det totala virkesförrådet i Sverige består av våra inhemska lövträdsarter.
Ett ökat lövträdsinslag kan vara bra ur naturvårdssynpunkt, och bidra till en mer varierad landskapsbild. Dessutom kan en satsning på att öka andelen lövträd innebära att du sprider riskerna i ditt skogsbruk. Lövträden är ofta mer motståndskraftiga mot stormskador och drabbas inte av rotröta i samma utsträckning som gran. Som regel kan du arbeta med kortare omloppstider än vad fallet är för tall och gran, vilket kan vara en del av klimatanpassningen av skogsbruket. Dock måste du vara medveten om att i princip all produktionsinriktad skötsel av lövskog innebär att du måste vara aktiv i din skogsskötsel och utföra åtgärder i rätt tid.
Björk dominerar
Av lövträden dominerar vårtbjörk och glasbjörk. Vårtbjörk förekommer oftast på så kallad frisk mark, medan du hittar glasbjörken på något fuktigare mark. Vårtbjörken utvecklar ofta grov skorpbark längst ner på stammen medan glasbjörken vanligtvis har slät, vit bark. Andra vanliga lövträd är asp, klibbal, gråal samt ek och bok i södra Sverige.
Asp förekommer i hela landet och kan växa bra på frisk, näringsrik mark. Aspen kan föryngra sig rikligt genom så kallade rotskott när äldre aspar huggs ner eller dör. Sådana uppslag av rotskott är en resurs som kan utnyttjas genom att röja och gallra i bestånden. Tyvärr innebär det viltbetestryck vi har idag att unga aspar betas väldigt hårt och att det är svårt att få upp en föryngring av asp utan hägn.
Klibbal finns i Götaland och Svealand och kan växa bra på fuktig och till och med blöt mark, medan gråal som är vanligare längre norrut, trivs på frisk mark.
Ek och bok förekommer framförallt i Götaland och räknas till de ädla lövträden och lyder därmed under ett specifikt regelverk i skogsvårdslagen.
Generellt är volymproduktionen på god och medelgod skogsmark lägre för de flesta lövträd jämfört med gran. Om man i stället tittar på produktionen av torrsubstans blir skillnaden mindre. I en aktiv lövskogsskötsel är dock strävan att få bestånd med träd av så hög kvalitet som möjligt på kortast möjliga tid. I korthet kan man säga att det går ut på att sätta in åtgärder som röjning och gallring, så att träden hela tiden har en levande, grön krona som utgör halva trädets höjd.
Ta vara på naturligt föryngrat löv
Ofta får du ett stort uppslag av naturligt föryngrat löv på ett hygge, särskilt efter markberedning. Det kan vara värt att ta vara på denna föryngring, och på så vis öka lövträdsandelen på din fastighet. Du kan satsa på ett rent lövbestånd, eller skapa ett blandbestånd.
Det är inte ovanligt att lövuppslaget, mestadels björk, är rikligt, med mer än 10 000 stammar per hektar. För att ta tillvara denna resurs gäller det att vara med från början, gärna redan när beståndet är 2-3 meter högt. Annars riskerar du att tappa i de enskilda stammarnas produktion och utveckling. Beståndet kan också drabbas av skador.
Du bör utföra röjningen i minst två steg.
- I det första steget, vid 2-3 meters höjd, gör du en lättare röjning ner till cirka
6 000 stammar per hektar. - Efter ytterligare 2-5 år röjer du till produktionsförband, cirka 2 000 stammar per hektar.
- En första gallring kan därefter göras efter ytterligare 8-15 år, med uttag av åtminstone ved.
Planterad vårtbjörk på skogsmark
Ett sätt att öka lövträdsandelen på din fastighet är att aktivt plantera vårtbjörk på frisk, bättre skogsmark. Områden som du med fördel kan välja för detta är granbestånd på tidigare jordbruksmark, där du har haft problem med rotröta och stormfällning av gran. Idag finns förädlat plantmaterial för vårtbjörk, med hög tillväxt och god stamform.
Det är viktigt att utföra en bra markberedning för att minimera konkurrensen med hyggesvegetationen. Därefter planterar du 2 000-2 500 plantor per hektar, gärna då förädlat plantmaterial. Det finns svensk förädlad vårtbjörk för södra Sverige. Norr om Mälardalen kan du använda finskt förädlat material, hör efter på plantskolan. Det är även möjligt att plantera kort efter avverkning utan markberedning, men då bör ris och avverkningsrester ligga kvar på hygget – en så kallad grönrisplantering.
Björk bör inte nord- eller sydförflyttas mer än två breddgrader, det vill säga att det är viktigt att ha kunskap om vilket ursprung plantmaterialet har. Denna kunskap ska plantskolorna ha.. Vid en lyckad plantering är det oftast inget större röjningsbehov. Om du får in mycket självföryngrad björk kan du behöva röja bort denna.
Målet bör vara att ha ett bestånd med ca 1 500-2 000 stammar vid en höjd av 6-7 meter. Den fortsatta skötseln av ett sådant bestånd innebär ett par, tre gallringar. Slutavverkning kan du göra vid 40-55 års ålder i södra Sverige och vid cirka 50-70 år i Norra Sverige. Om du arbetar med förädlade plantor och starka gallringar, är det troligen möjligt att slutavverka beståndet redan vid 35 års ålder.