Analys av EU-dom: Förtydligat skydd av fåglar under häckningstid
Det kan komma att behövas ökad hänsyn vid avverkningsåtgärder under fåglars häckningstid, för att undvika förbuden enligt artskyddsförordningen. Det pekar Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen på i en gemensam tolkning av EU-domstolens senaste dom om tillämpningen av fågeldirektivet.
I början av augusti i år meddelade EU-domstolen ett förhandsavgörande i ett mål som handlar om förbud mot att utföra gallring respektive slutavverkning i Estland under fåglars häcknings- och uppfödningsperiod. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har nu analyserat domen.
– I och med domen har vi fått några förtydliganden, men domstolen svarar inte på hur förbuden i fågeldirektivet bör tolkas generellt, utan bara på frågorna i det prövade specifika fallet. Innebörden är att ökad hänsyn vid avverkningsåtgärder under fåglars häckningstid kan behövas för att undvika förbuden enligt artskyddsförordningen, säger Fredrik Hannerz, avdelningschef på Naturvårdsverket.
Ytterligare förebyggande åtgärder under häckningstid
I bedömningen om ett förbud mot att avsiktligt döda fåglar eller avsiktligt förstöra eller skada deras bon eller ägg aktualiseras, ska anpassning av den skogliga åtgärden göras även om åtgärden inte påverkar en fågelarts populationsnivå.
– Vår tolkning av domen är att förebyggande åtgärder genom god planering och naturhänsyn blir allt viktigare. Genom anpassningar som exempelvis hänsyn till boträd och hänsynskrävande biotoper, så går det att undvika förbud mot avverkning. Vi kommer även behöva mer kunskap kring vad det kan innebära, säger Staffan Norin, avdelningschef på Skogsstyrelsen.
Miljöer viktigare än antalet häckande fågelpar
EU-domstolen slår fast i domen att det är förbjudet att döda fåglar, förstöra eller skada deras bon eller ägg, samt under vissa förutsättningar störa fåglar - oavsett syfte med verksamheten. Genom att faktiskt utföra åtgärden, kan den som utför den anses ha godtagit risken för att fåglar dödas eller störs eller att deras bon och ägg förstörs eller skadas.
I det estniska målet ansågs den risken ha godtagits när man kunde dra slutsatsen att den skog som skulle avverkas under fåglarnas häcknings- och uppfödningsperiod innehåller cirka tio häckande fågelpar per hektar.
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tolkar det däremot inte som att tio häckande fågelpar ska ses som en gräns för hur många fåglar som krävs för att man ska ha ansetts godtagit risken. Det måste bedömas från fall till fall utifrån vetenskapliga uppgifter och observationer av olika fåglar samt skogens typ och ålder.
Nya riktlinjer och vägledningar
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ska nu utifrån tolkningen revidera de gemensamma riktlinjerna för handläggning av artskyddsärenden. Myndigheterna ska även se över om det finns behov av ytterligare information och vägledning för den som ska avverka eller utföra andra åtgärder i skogen.