Debatt: Ta initiativ kring artskyddet – planera i tid

Debattinlägg - 13 september 2024

Skogsbruket och enskilda skogsägare behöver i större utsträckning planera utifrån artskyddsreglerna i god tid för att slippa tidsödande kompletteringar, få myndighetsbeslut kort tid före avverkning, eller långa domstolsprocesser. Det kommer underlätta för alla parter och skogsbruket kommer att tjäna på det, skriver Staffan Norin, chef för Skogsavdelningen på Skogsstyrelsen, i en debattartikel.

Artskyddet i skogen har lett till skarpare krav på skogsbruket. I april 2022 meddelade Skogsstyrelsen att nya domar både nationellt och i EU visade att skogsägare behöver ta betydligt större ansvar än tidigare för att inte störa eller hota fridlysta arter vid skogsbruksåtgärder. I pressmeddelandet sa vi: ”Utan att överdriva skulle man kunna beskriva det här som en ny ordning i skogen”.

Nu, drygt två år senare, pågår en anpassning inom skogsbruket och förändringar av regelverket diskuteras intensivt. Regeringen presenterade häromveckan direktiven för en ny artskyddsutredning.

I stort sett dagligen kan vi läsa i lokala och nationella medier om hur enskilda skogsägare påverkas när till exempel knärot, tretåig hackspett eller tjäder stoppar en avverkning. Artskyddsbeskeden får konsekvenser. Och väcker känslor.

Vi förstår verkligen att skogsägare upplever artskyddsreglerna som svåra. Samtidigt är miljöbalken och domstolarna tydliga med att det är markägaren eller verksamhetsutövaren som bär ansvaret för att ha tillräcklig kunskap så att fridlysta arter inte skadas vid exempelvis en avverkning.

Därför är det nu viktigt att skogsbruket och enskilda skogsägare i större utsträckning börjar planera utifrån artskyddsreglerna i god tid för att slippa tidsödande kompletteringar, få myndighetsbeslut kort tid före avverkning, eller långa domstolsprocesser. Det kommer underlätta för alla parter och skogsbruket kommer att tjäna på det.

Tillsammans med Naturvårdsverket och i samråd med skogsbruket, har vi tagit fram en strategi för just detta. Detta förebyggande arbete behöver nu få större genomslag för att vi ska uppnå syftet med lagstiftningen. Våra råd till skogsägaren är därför:

• Planera i tid. Markägare och skogsbruk behöver ha med hänsyn till fridlysta arter redan i skogsbruksplanen. Vilka fridlysta arter kan finnas här utifrån hur min skog ser ut? Hur ser deras livsmiljöer ut? Vilka miljöer trivs de i?
• Mer kunskap. Skogsägare och deras rådgivare och virkesköpare behöver ha mer kunskap om fridlysta arter, deras livsmiljöer och deras behov av hänsyn. Dessutom krävs kompetens för att förstå de kunskapsunderlag som finns.
• Gör en tydlig avverkningsanmälan där det framgår vilken hänsyn som behöver tas till vilka arter och hur. Det underlättar bedömningen och processen går snabbare.
• Utför åtgärderna efter planen. Åtgärder i skogen behöver utföras enligt planering som skett i tidigare skede. Samtliga som utför åtgärderna i skogen behöver tillgång till de underlag som krävs.

Samtidigt ser vi också att det är svårt för skogsägaren att göra rätt just nu. Därför utvecklar vi stöd till skogsbruket. Det handlar bland annat om att myndigheten ska ta fram övergripande faktaunderlag, stödmaterial och vägledningar. Vi erbjuder under 2024 rådgivningar och utbildningar för yrkesverksamma både digitalt och på plats i skogen.

 Vi lovar göra vår del med de resurser vi har. Skogsbruket behöver ta fler initiativ, öka sin kunskap och planera i god tid. Och vi står fast vid vår bedömning för drygt två år sedan. Det är en ny ordning.

Staffan Norin, chef för Skogsavdelningen, Skogsstyrelsen