Skogsstyrelsen föreslår i en delrapport till regeringen att skogsgödsling kan öka från 30 000 till 50 000 hektar per år. Det skulle bidra till ökad tillväxt i skogen och större inbindning av kol. Samtidigt finns risker för natur- och kulturmiljöer samt renskötsel vilket kräver noggrann planering och mer kunskap.
I regleringsbrevet för 2025 fick Skogsstyrelsen i uppdrag att vidareutveckla åtgärder för ökad skogsgödsling. Uppdraget syftar till att på sikt öka tillgången på biomassa. I denna första delrapport presenterar Skogsstyrelsen förslag på styrmedel, möjliga gödslingsarealer och de konsekvenser en ökad gödsling kan få.
Konventionell kvävegödsling kan öka tillväxten med i genomsnitt 10–20 kubikmeter per hektar och tillfälle. Om arealen som gödslas höjs från dagens cirka 30 000 hektar till 50 000 hektar per år, väntas tillväxten öka med omkring 300 000 kubikmeter per år efter tio år. Det motsvarar en ökad inbindning av drygt 0,4 miljoner ton koldioxid årligen.
– Vår analys visar att cirka 3,1 miljoner hektar skogsmark i Sverige långsiktigt skulle kunna gödslas inom dagen regelverk. Det motsvarar ungefär 13 procent av den produktiva skogsmarksarealen. Bland annat känsliga marktyper, naturvärden och kulturmiljöer undantas i analysen, säger Andreas Drott, markspecialist på Skogsstyrelsen.
Skogsgödsling påverkar växt- och djurlivet. Bärris och mykorrhizasvampar missgynnas, vilket kan minska viltets födotillgång och trädens förmåga att ta upp näring och vatten. Det finns också ökade risker för stormfällning och torkstress hos träden. Marklavar och områden som är viktiga för renskötseln påverkas negativt.
– För att skogsgödslingen ska kunna öka på ett hållbart sätt krävs mer kunskap, rådgivning och samlad information. Vi föreslår att Skogsstyrelsen bygger upp en bred rådgivning som också omfattar effekter, regelverk och hänsyn till renskötseln, säger Andreas Drott.
– Vi ser också behov av fortsatt forskning, utveckling och bättre kartunderlag. Möjligheten till direkta ekonomiska stöd är en fråga som behöver analyseras vidare. Om sådana införs bör de vara tidsbegränsade och riktas till privatskogsbruket för att vara kostnadseffektiva, säger Andreas Drott.
Skogsstyrelsen ska senast den 30 april 2026 lämna en slutredovisning av uppdraget i övrigt till Regeringskansliet (Landsbygds- och Infrastrukturdepartementet). I den redovisningen kommer bland annat ingå en översyn över myndighetens allmänna råd kring skogsgödsling samt en analys av skogsgödslingens effekter på Sveriges LULUCF-åtagande.
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8 - 16.30