Vad är ekosystemtjänster? Vad vinner vi på att investera i dem? Hur ställer vi om till ett mer hållbart skogsbruk och samhälle? Och var börjar vi? Det är några av de frågor som diskuterades på ett webbinarium som Länsstyrelsen i Blekinge nyligen arrangerade.
Under webbinariet fick deltagarna lära sig mer om ekosystemtjänster, både genom föreläsningar och att själv få klura på vilka ekosystemtjänster som behövdes för att producera råvaror till den lunch man ätit samma dag.
Föreläste gjorde Mikael Karlsson, Silvaskog, som är författare och expert på ekosystembaserat skogsbruk samt Louise Hård av Segerstad, Albaeco, som har 20 års erfarenhet av arbete med kommunikation om forskning kring ekosystemtjänster, hållbar social utveckling och resiliens.
Flera av våra ekosystem med viktiga nyttor är hotade. Men det går fortfarande att agera. Hur ska vi agera och vad krävs? På denna fråga svarade Louise Hård av Segerstad att det krävs ett systemskifte som omfattar tekniska, ekonomiska och sociala faktorer. Man kan börja med sig själv – hur kan jag agera för att bidra till ett mer hållbart samhälle? Vilka val gör jag och vilken påverkan har valet på vårt ekosystem och de olika nyttor jag hämtar därifrån?
Mikael Karlsson, Ecoforestry Foundation, pekade på fördelarna med en paus från det traditionella skogsbruket med föryngringsavverkning som brukningsmetod. Genom att använda den tyska Lübeckmodellen kan du bedriva skogsbruk samtidigt som de naturliga processerna bibehålls.
En deltagare reflekterade såhär efter webbinariet:
"Varför jobba mot naturen när lösningen är att jobba med den? Andra fördelar är den mångfald av ekosystemtjänster en biologiskt rik och levande skog, ett friskt vattendrag och en fungerande våtmark ger."
"Hur vi kan arbeta för att nå ett mer hållbart samhälle, vilka val kan jag göra som individ och vilka val kan vi göra tillsammans? Detta är viktiga frågor att reflektera över, både ensam och i grupp. Om alla bidrar i stort som smått kan vi nå långt. Det gäller för både val av lunch och skogsbruksmetod."
Ungefär 40 personer deltog i webbinariet. Deltagarna representerade enskilda markägare, markägarrepresentanter, kommuner, myndigheter, vattenråd och biosfärområde Blekinge Arkipelag.