Hur påverkar restaurering av våtmarker kolinlagring och utsläpp av växthusgaser? För att ta reda på det mäter vi bland annat koldioxid- och metangasbalansen på svenska myrar. Förhoppningen är att mätningarna ska ge oss ny kunskap om hur våtmarksrestaurering kan göras för att maximera nyttan för både klimat och biologisk mångfald.
I ett pilotprojekt gör vi i Grip on Life en mindre mätstudie av koldioxid-, metan- och lustgasbalansen på två näringsfattiga myrar, som tidigare dränerats men senare restaurerats för att återskapa våtmarken. Vi mäter även ett par jämförbara referensområden, som inte påverkats av dränering.
Flera ekosystemtjänster, som till exempel kolinlagring, rekreation och biologisk mångfald, är associerade med myrar. Det råder enighet om att orörda och tillväxande myrar binder kol och avger metangas, medan dränerade myrar släpper ut koldioxid och ibland lustgas. Restaurering av myrar gynnar den biologiska mångfalden, men vi saknar kunskap om hur restaurering av näringsfattiga myrar påverkar myrens kolinlagring och växthusgasbalans på kort och lång sikt.
En ökad kunskap om hur restaurerade våtmarker hanterar kolinlagring och växthusgaser gör det lättare att planera våtmarksrestaureringar så att de gör så stor nytta som möjligt för både klimat och biologisk mångfald. Vi skulle också kunna använda kunskapen för att planera efterbehandling av torvtäkter och för våtmarksrestaurering som en ren klimatkompensationsåtgärd.
På längre sikt vill vi att pilotstudien ska ge oss mer kunskap om hur näringsfattiga myrar, exempelvis högmossar och terrängtäckande myrar, påverkar växthusgasbalansen. Ambitionen är att erfarenheterna från studien ska leda till större och mer heltäckande forskningsprojekt.
I mitten av januari träffades Skogsstyrelsen, länsstyrelsen Jönköping och forskare från Göteborgs, Uppsalas, Lunds och Radbouds universitet. Under dagen fick deltagarna möjlighet att presentera sig själva samt ta del av en presentation om Grip on Life och den pilotstudie som ska genomföras.
− Det känns verkligen som det kommer bli ringar på vattnet efter denna dag, projektet har bidragit till att skapa ett forskarnätverk och det är jättekul att vi är igång, säger projektledare Johan Rova.
De forskare som var på besök fick även presentera sin forskning och berätta hur den kopplar till pilotstudien. Efter presentationer och diskussioner blev det fältbesök till Anderstorp Store Mosse i Jönköpings län, en av de myrar som är med i pilotstudien. I fält gjordes bedömning av representativa platser där mätning av växthusgaser ska genomföras på både restaurerad myrmark och referenspunkter med orörd myrmark.