Nu har Grip on Life – tillsammans med berörda markägare och organisationer – haft den sista stora workshopen i arbetet med att ta fram planer för hållbart nyttjande av Mieån och Lyckebyån i Blekinge. Detta berör bland annat skogs- och jordbruket i området.
Ett viktigt mål för Grip on Life är att förbättra bevarandestatusen för Natura 2000-områden, oavsett om det gäller land eller vatten. Två av de utvalda vattendragen i projektet är Mieån och Lyckebyån, inklusive deras avrinningsområde. Här pågår ett stort arbete med att ta fram åtgärdsplaner för att förbättra miljön.
– Vi har jobbat med detta sedan 2019 och nu har vi precis haft en sista workshop och siktar på att kunna presentera åtgärdsplaner nästa höst, berättar Therese Stenholm Asp, Länsstyrelsen Blekinge och delprojektledare inom Grip on Life.
– Planerna kommer att bli väldigt viktiga underlag för att nå de mål vi har satt upp för förvaltningen. De ska tala om vad vi behöver göra, vem som har ansvaret för vad, när en åtgärd ska utföras och i bästa fall för vilka medel, fortsätter hon.
En viktig utgångspunkt i arbetet har varit att involvera berörda intressenter i så stor utsträckning som möjligt. Dels i en mindre samverkansgrupp, dels genom att arrangera vattendragsvandringar dit en bredare målgrupp bjudits in.
I samverkansgruppen deltar bland andra enskilda skogsägare, fiskevårdsföreningar, Friluftsfrämjandet, Naturskyddsföreningen och Södra skogsägarna där Lennart Thuresson är förtroendevald:
– Vi som deltagare har haft lite olika ingångar i arbetet, och det tycker jag har varit bra. Jag har kunskap om skogen, andra har fokuserat mer på vattenfrågorna. Men det gemensamma är att vi jobbat för det bästa för Mieåns och Lyckebyåns avrinningsområden, och vilka åtgärder som är viktigast.
För att kunna ha en bra struktur för hela arbetet med åtgärdsplanen har Grip on Life valt att jobba efter en särskild metodik: Conservation standards. Kortfattat handlar den om att se till att göra rätt sak på rätt plats och inte lägga tid, pengar och energi på åtgärder som inte ger önskad effekt.
– Metodiken hjälper oss att prioritera rätt, och vi kan även följa upp efter hand om vi når de resultat vi vill. Fördelen är även att det blir lättare att skapa både delaktighet och samsyn, samt struktur för arbetet, menar processledare Jenny Hertzman.
– En stor poäng är också att de erfarenheter som vi i Grip on Life får genom att använda Conservation standards, kan spridas vidare. Att tillämpa och sprida ny kunskap är ett av projektets delmål, tillägger Therese Stenholm Asp.
Även om arbetet med åtgärdsplanen går i mål nästa år, är det därefter som det stora arbetet börjar, poängterar Therese Stenholm Asp.
– Åtgärdsplanen ska ju genomföras i praktiken och alla som ingått i samverkansprocessen har ett ansvar för det. För att skapa en tryggad förvaltning har vi nu startat processen med att utse den framtida förvaltningsorganisationen.
För komma fram till långsiktiga åtgärdsplaner/skötselplaner, som redan från början är väl förankrade hos berörda intressenter, testar Grip on Life olika typer av samverkansmodeller – det vill säga olika sätt att arbeta och besluta saker tillsammans.