Svämlövskogar är en biologiskt rik, men sällsynt naturtyp i Sverige och Europa. På uppdrag av projektet Grip on Life har experter vid SLU Artdatabanken nu sammanställt kunskap och konkreta råd om skötsel och utveckling av svämlövskogar i en kortfattad broschyr.
Svämskog – skog som växer längs ett vattendrag och regelbundet översvämmas – är viktiga biologiska hotspots för många arter. Exakt hur mycket sådan skog det finns i Sverige är osäkert, men inventeringar pekar på att det endast finns omkring 7 000 hektar svämlövskog och svämädellövskog. Många av dessa för en tynande tillvaro. Det beror på att en majoritet av Sveriges vattendrag har rensats, fördjupats och rätats på grund av flottning, och/eller reglerats för vattenkraft. Det har resulterat i att många svämskogar försvunnit eller numera översvämmas i för liten omfattning.
– Svämskogar är beroende av vattendragets flöde och dynamik. Frågan är vilken förvaltning som behövs om man ska gynna svämskogarna? Nu har vi tagit fram en broschyr specifikt för svämlövskogar som beskriver dels hur man kan utöka arealen, dels utveckla kvaliteten hos svämskogarna, säger Eddie von Wachenfeldt, enhetschef vid SLU Artdatabanken.
Efter att ha gått igenom den kunskap som finns om svämlövskogar har SLU Artdatabankens experter kunnat landa i flera rekommendationer för förvaltning av svämlövskogar. Det gäller bland annat hur mycket översvämning som behövs, hur länge översvämningen behöver pågå och när på året det är bäst.
– Samtidigt behövs betydligt mer forskning om svämlövskogar, konstaterar Håkan Berglund, miljöanalysspecialist vid SLU Artdatabanken och en av författarna till den tiosidiga broschyren ”Svämlövskogar”.
Svämlövskog och svämädellövskog är två naturtyper som är listade i EU:s Art- och habitatdirektiv och som inte har gynnsam bevarandestatus i Sverige.
– Det skulle behövas en kraftig ökning av arealen, och samtidigt insatser för att förbättra kvaliteten hos existerande svämlövskogar, uppger Håkan Berglund.
I de reglerade vattendragen är det viktigt att få med svensk vattenkraft i arbetet med att restaurera svämskogar, menar Eddie von Wachenfeldt.
– Det handlar främst om att få till naturliknande variationer i flödet och släppa ut vatten i rätt mängd och vid rätt tidpunkt där det gör som mest nytta. I oreglerade vattendrag handlar det mycket om att återställa den naturliga fåran vilket gör att man får tillbaka kontakten mellan vattendraget och det omgivande svämplanet.
Arbetet med att sammanställa kunskap och ge rekommendationer om svämlövskogar har finansierats av projektet Grip on Life som leds av Skogsstyrelsen.
2021 presenterade Grip on Life även en rapport som innehåller en kartläggning av areal och tillstånd för svämlövskogar inom Natura 2000-områdena.
– Den nya broschyren kan ses som en fortsättning på det arbetet genom att vi tagit det ett steg till och nu gått igenom vad naturtypen behöver, sammanfattar Eddie von Wachenfeldt.
Arbetet med svämlövskogar (rapport och broschyr) har bekostats av Grip on Life via Havs- och vattenmyndigheten, partner i Grip on Life.
Målgruppen för broschyren är i första hand handläggare på myndigheter och tjänstemän av olika slag inom den privata sektorn som kommer i kontakt med svämskogar i sitt arbete. Men även berörda markägare och en intresserad allmänhet kan ha behållning av innehållet.