Visselblåsarfunktion

Misstänker du korruption eller missförhållanden som omfattas av Skogsstyrelsens tillsynsansvar? Då kan du anmäla det här. Vill du framföra klagomål på Skogsstyrelsens verksamhet? Då kan du kontakta vår kundtjänst.

Syftet med en visselblåsarfunktion är att fånga upp missförhållanden i arbetsrelaterade sammanhang inom Skogsstyrelsen samtidigt som myndigheten vill upprätthålla ett gott förtroende. Därför ger vi dig möjligheten att använda dig av den här visselblåsarfunktionen.

Visselblåsarlagen

Lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) bygger på EU:s visselblåsardirektiv. Skogsstyrelsen är skyldig att ha både en intern och en extern rapporteringskanal i enlighet med visselblåsarlagen.

Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden Svensk författningssamling 2021:2021:890 (riksdagen.se)

Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden Svensk författningssamling 2021:2021:949 (riksdagen.se)

Frågor och svar

Vad är en visselblåsning?

Syftet med den externa visselblåsarfunktionen är att ge möjlighet att slå larm om missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang inom vissa särskilt utpekade sektorer eller verksamhetsområden och där det finns ett allmänintresse av att det kommer fram. Rapporteringen till den externa kanalen ska handla om särskilt utpekade missförhållanden som strider mot, eller motverkar målet eller syftet med bestämmelser inom EU:s lagstiftning, annan lag eller föreskrifter som genomför eller kompletterar en EU-lagstiftningen.

Skogsstyrelsen är behörig att hantera rapporteringar om missförhållanden inom området miljöskydd och det som omfattas av myndighetens tillsynsansvar. Skogsstyrelsen utövar tillsyn med stöd av bland annat

  • skogsvårdslagen (1979:429),
  • skogsbruksåtgärder som är samrådspliktiga enligt 12 kap. 6 § miljöbalken eller som kan påverka miljön i ett Natura 2000-området,
  • EU:s timmerförordning (EU nr 995/2010) och virkesmätningslagen (2014:1005) samt biotopskyddsområden som bildats av Skogsstyrelsen enligt 7 kap. 11 § miljöbalken.

Övrig lagstiftning som omfattas av Skogsstyrelsens tillsyn hittar du i dokumentet Skogsstyrelsens tillsyn.

Vem kan använda funktionen?

Möjlighet att använda sig av Skogsstyrelsen externa visselblåsarfunktion är du som hos Skogsstyrelsen är, har varit eller ska bli

  • medarbetare,
  • praktikant,
  • volontärarbetare,
  • inhyrd personal, 
  • konsult.

Visselblåsarfunktionen kan också användas av andra som har koppling till Skogsstyrelsen i ett arbetsrelaterat sammanhang, dock inte kunder eller besökare i verksamheten. Genom sin ställning i verksamheten ska personen vara beroende av verksamheten och därmed utsätts sig själv för risk genom att rapportera.

När uppstår skydd enligt visselblåsarlagen?

Skyddet som uppstår genom att du använder dig av Skogsstyrelsens visselblåsarfunktion är ansvarsfrihet. Det innebär att du inte kan hållas ansvarig för att ha åsidosatt din tystnadsplikt (dock inte kvalificerad tystnadsplikt som regleras enligt offentlighets- och sekretesslagen). Det finns även ett skydd mot repressalier. Repressalier är handlingar som till exempel uppsägning, omplacering, ekonomisk sanktion, utfrysning, negativa vitsord, disciplinåtgärder eller liknande.

För att omfattas av skydd enligt visselblåsarlagen krävs det att vissa förutsättningar är uppfyllda.

  • Rapporten ska röra ett missförhållande i ett arbetsrelaterat sammanhang och som redan har uppstått eller är högst sannolikt att det uppstår.
  • Informationen om missförhållandena ska ha ett allmänt intresse till exempel korruption och oegentligheter. Personer egna arbets- eller anställningsförhållanden är i regel inte av allmänt intresse, om det inte rör sig om sådant som är helt oacceptabelt utifrån ett bredare samhällsperspektiv.
  • Vid tidpunkten för rapporteringen ska du ha en skälig anledning att anta att den information som lämnas i rapporten är sann. Du får alltså inte avsiktligt eller medvetet rapportera felaktig eller vilseledande information.

Skyddet uppstår även vid rapportering om missförhållanden som faller inom Skogsstyrelsens tillsynsområde. Skyddet uppstår vid rapportering enligt Skogsstyrelsens externa visselblåsarfunktion eller genom att en uppgift offentliggörs. För att du vid offentliggörande ska omfattas av skydd enligt visselblåsarlagen krävs det att du först har rapporterat till visselblåsarfunktionen och att Skogsstyrelsen brustit i sin plikt att vidta åtgärder med anledning av rapporten.

Hur rapporterar jag?

Rapportering om missförhållanden gör du via formuläret på den här sidan eller genom att direkt kontakta någon av kontaktpersonerna muntligen, via mejl, telefon eller brev. I förekommande fall kan telefonsamtal komma att spelas in (efter samtycke). Det finns också möjlighet att begära ett fysiskt möte inom en skälig tid.

När du har rapporterat kommer visselblåsarfunktionen att bekräfta mottagandet inom sju dagar från mottagandet av rapporten. Innehållet i rapporten kommer sedan att granskas och hanteras oberoende och självständigt i förhållande till övriga delar av Skogsstyrelsen. Återkoppling ska ske inom tre månader från mottagandet, eller om det finns särskilda skäl, inom sex månader. I samband med återkopplingen lämnas information om det slutliga resultatet av visselblåsningen. En utredning kan till exempel leda till en polisanmälan, att ärendet överlämnas till någon annan i myndigheten eller att ärendet läggs ned.

Du har möjlighet att rapportera om missförhållanden anonymt genom att inte uppge ditt namn eller några andra personuppgifter i din rapport. Lämnar du inga kontaktuppgifter kan Skogsstyrelsen inte göra någon återkoppling till dig.

Vem hanterar inkomna rapporter?

När det kommer in en rapport via visselblåsarfunktionen gör internrevisionen en kontroll av om det kan föreligga en jävssituation för de som ska behandla ärendet gentemot den rapporterande personen eller det ärendet berör.

Om internrevisionen bedömer att jäv inte föreligger hanterar sedan chefsjuristen och biträdande chefsjuristen den inkomna rapporten. Om chefsjuristen eller den biträdande chefsjuristen skulle ha förhinder får en verksjurist vid rättsenheten träda in i den förhindrades ställe.  

Sekretess och personuppgifter

Skogsstyrelsen är en statlig myndighet, vilket innebär att inkomna uppgifter betraktas som allmänna handlingar och kan komma att lämnas ut i enlighet med offentlighetsprincipen. Vid en begäran om utlämnande av handlingar görs en sekretessprövning i varje enskilt fall. Det är därför viktigt att du funderar över vad du lämnar för typ av information i din skriftliga rapport. Rätten att ta del av allmänna handlingar kan endast begränsas av sekretess. Om visselblåsningen innehåller integritetskänsliga uppgifter kan det finnas möjlighet att hålla uppgifter hemliga enligt gällande regler om sekretess om dessa begärs ut, se sekretessbestämmelserna i 17 kap. 3 b § och 32 kap. 3 b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Den person som eventuellt omnämns i en visselblåsning kan komma att informeras i enlighet med reglerna i dataskyddsförordningen.

Visselblåsarärenden kommer att diarieföras. Personuppgifterna för den person som rapporterar omfattas av absolut sekretess men det är inte möjligt att garantera fullständig sekretess för själva innehållet i en rapport. Beroende på vad ärendet gäller kan en rapport behöva utredas vidare internt och/eller åtgärdas inom myndigheten eller så kan ärendet komma att överlämnas till extern utredare.

För att kunna behandla din rapport, ha kontakt med dig under ärendets gång och kunna följa upp det som rapporterats till oss samt ge återkoppling till dig behöver vi hantera dina personuppgifter. Eftersom Skogsstyrelsen är skyldig att ta emot externa rapporter om missförhållanden måste Skogsstyrelsen hantera vissa personuppgifter i vår verksamhet. Skogsstyrelsen tillämpar gällande dataskyddslagstiftning vid all behandling av personuppgifter.

Ytterligare information om hur Skogsstyrelsen hanterat personuppgifter finns på sidan Så hanterar vi dina personuppgifter.

Övrigt

Visselblåsarfunktionen är en alternativ rapporteringsväg för missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang. Funktionen ersätter således inte de grundlagsskyddade rättigheterna som ger särskilt skydd för statsanställda. De grundlagsskyddade rättigheterna är meddelarfrihet, anskaffarfrihet, efterforskningsförbud och repressalieförbud.

Meddelarfrihet och anskaffarfrihet

Meddelarfriheten är en grundlagsskyddad rättighet som innebär att det står var och en fritt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i massmedia. Meddelarfriheten gäller inte uppgifter som innefattar grövre brott mot rikets säkerhet, utrikessekretess, statistik eller uppdragsverksamhet, eller annat uppsåtligt åsidosättande av kvalificerad sekretess.

Anskaffarfriheten innebär att var och en har rätt att straffritt anskaffa uppgifter avsedda för publicering i ett massmedium som omfattas av grundlagarna. Detta gäller dock inte grovt brott mot rikets säkerhet. Anskaffandet av en uppgift får inte ske genom att begå ett brott, till exempel genom att begå dataintrång eller inbrott.

Efterforskningsförbud och repressalieförbud

Det är inte tillåtet för Skogsstyrelsen att försöka ta reda på vem som har gjort en rapportering. Det är inte heller tillåtet att utsätta den som har rapporterat för några repressalier eller ingripa genom disciplinära åtgärder.

Skadestånd

En verksamhetsutövare som bryter mot något av förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som överträdelsen innebär, se 3 kap. 4 § visselblåsarlagen.

Skydd enligt annan lag

För situationer som inte omfattas av visselblåsarlagen kan det finnas annan lagstiftning som ger ett annat typ av skydd. Det kan till exempel vara lag (1982:80) om anställningsskydd vid uppsägning utan saklig grund eller om rapporteringen avser något som inte träffas av visselblåsarlagen.

  • Senast uppdaterad: 2024-01-12