Än så länge kan vi med Heureka RegVis bara simulera förändringar i trädskikt och inte i mark-/fältskikt. Men detta är en efterfrågad funktionalitet och forskning pågår för att utveckla sådana modeller. 

Vi brukar vara noga med att påpeka att det är scenarier som visar konsekvenser och inte prognoser eller rekommendationer. Därutöver att de scenarier som vi simulerat bara är exempel på en närmast oändlig mängd olika vägar man kan gå. Så se dem som generella exempel och tillför gärna annan information för att fatta ett väl underbyggt beslut i den roll du har.  

Den förädlingseffekt som ligger i analysen baseras på nuvarande förädlingsprogram och styr i första hand tillväxten. Men med tanke på framtida klimat kan det tänkas att inriktningen på förädlingsprogrammet ändras och då kan det också bli aktuellt att ändra simuleringsmodellerna. Mer om förädling och klimatanpassning finns att läsa i rapporten 2019/23 Klimatanpassning av skogen och skogsbruket - mål och förslag på åtgärder, sidorna 20-21. 

I SKA 15 gjordes något undantag från LÅF eftersom man då ville se konsekvenserna av olika avverkningsnivåer men i SKA 22 har vi behållit nuvarande regelverk i till exempel Dagens skogsbruk och Dagens potential. Samtidigt har vi gjort andra förändringar i beräkningarna, till exempel fördelar vi avverkningen över hela landsdelar och inte som i SKA 15 på län vilket gör att vi inte får samma begränsning av LÅF. 

Eftersom vi enbart simulerar skogens utveckling kan vi bara modellera riskerna för skador utifrån olika skogstillstånd. För att bedöma faktiska skadenivåer krävs ytterligare antaganden om skogsägarnas beteende, mer detaljerad klimatinformation och populationsmodeller för skadegöraren.

I rapport 2019/23 från Skogsstyrelsen (med titeln Klimatanpassning av skogen och skogsbruket - mål och förslag på åtgärder, sida 23) finns en grov uppskattning av skador på grund av rotröta, storm och granbarkborre, och dess utveckling från nuläge, vid år 2050 och år 2100 och i efterföljande kapitel finns resonemang om hur skadornas omfattning kan komma att utvecklas. Precis som nämnts ovan har alla typer av skador inte varit möjliga att simulera i SKA22-modelleringen. 

Återvätning finns inte med som någon åtgärd i scenarierna. 

Det är en beräkning av potentialen givet dagens förutsättningar till exempel avseende lagstiftning och befintliga formella skydd och frivilliga avsättningar. Om dessa förutsättningar ändras blir också potentialen en annan.

Skogsstyrelsen gör ingen bedömning av huruvuda det är lämpligt att avverka mer löv, utan skriver också i slutsatsen att den potentialen också kan användas till annat än industriell förbrukning till exempel biologisk mångfald eller kolinlagring.

Varje scenario ger olika avverkningspotential där till exempel Dagens skogsbruk har en betydligt lägre avverkningsintensitet i norra Sverige och i den fjällnära skogen än i södra Sverige och där det i Fokus mångfald och Kombination görs nya naturvårdsavsättningar. 

Vid bedömningen av högsta hållbara avverkningsnivå utgår vi från nuvarande situation avseende vad som är tillgängligt för avverkning. Om de förutsättningarna ändras kommer det också att påverka den högsta hållbara avverkningsnivån. 

Skogsstyrelsens bedömning av vad som är den högsta hållbara avverkningsnivå handlar om den del av hållbarhetsbegreppet som rör skogshushållningssituationen. Förenklat att inte tära på kapitalet (virkesförrådet) utan bara använda räntan (tillväxten). Det är alltså inte en uttolkning av begreppet hållbart skogsbruk.

I Fokus klimatanpassning är syftet att minska risken för skogsskador. Det handlar till stor del handlar om att undvika gammal och högstammig granskog i södra Sverige, för att mildra sårbarheten för stormskador bland annat. (Granskog i södra Sverige drabbades till exempel hårt av Gudrun 2005, men även tidigare, av 1999-stormen Anatol samt senare år 2007 av Per-stormen.) I det scenariot sker en ganska stor omvandling av skogslandskapet genom minskad granandel och ökad lövandel. 

Den typen av variation över tid har vi inte simulerat så det är svårt att bedöma.  

Nej, någon ekonomisk beräkning (företag eller samhälle) är inte gjord. Eftersom det finns flera olika sätt att genomföra de åtgärder vi simulerat blir det ett scenarioarbete i sig. Till exempel gör vi nya naturvårdsavsättningar i Fokus mångfald men vi anger inte om dessa är frivilligt avsatta eller formellt skyddade. 

I de frivilliga avsättningarna (och de formella skydden) sker enbart avverkning som utgörs av naturvårdande skötsel. I den mån virke tas ut från skogen och inte lämnas kvar som död ved ingår även dessa volymer. 

De trädslag som verkar ligga närmast till hand är contorta (främst i norra Sverige) och olika lärksorter (främst i södra Sverige). 

Scenarierna är tänkta som generella beskrivningar som täcker en bredd av skogsdebatten. Men inget av dem är en specifik uttolkning av något policyförslag.

När det gäller Levande skogar så har det varit utgångspunkten för analysen av biologisk mångfald i de olika scenarierna. Det vill säga vi har så långt det gått använt samma indikatorer för att kunna visa just hur de olika scenarierna skulle kunna påverka utvecklingen av Levande skogar. 

Vi har inte simulerat någon förändring av marken. Markkolet finns med i simuleringarna av kolförråd och kolsänka men där har vi använt en konstant inlagring motsvarande dagens nivå eftersom vi inte kunde simulera detta på ett bra sätt. 

För att modellera skogens klimatnytta bör man även inkludera hur skogen kommer att användas i framtiden i klimatarbetet. I beräkningarna av kolförråd och kolsänka ingår alla kolpooler som finns med i klimatrapporteringen det vill säga även avverkade träprodukter, markkol och kol i död ved. Men vi har inte gjort några beräkningar av substitutionseffekter eller emissionsläckage med mera som ibland också inkluderas i bedömningar av klimatnyttan. 

I scenarierna Dagens skogsbruk och Dagens potential är nivån satt till 12 procent för att efterlikna dagens situation (se rapport från Skogsstyrelsen 2022/6 Skogsskador i Sverige 2021, sida 10). I övriga är den satt till lägre nivåer. I rapporten om skogens utveckling finns också en känslighetsanalys för Södra Norrland med 2 procent skadenivå. 

Det gäller alla trädslag. Det är dock tall som ger störst utslag i beräkningarna. 

Nej, det saknas dessvärre modeller för att simulera mark-/fältskikt. Men det pågår forskning att ta fram sådana och kan förhoppningsvis inkluderas i kommande analyser. 

Ja, de kolpooler som används i klimatrapporteringen ingår. Det vill säga levande biomassa ovan/under mark, död ved, markkol samt avverkade träprodukter. För markkol har vi inte modellerat utvecklingen utan använt en konstant. 

Att vi i alla scenarier utom Dagens skogsbruk eftersträvar avverka hela tillväxten (och under ytterligare restriktioner) på virkesproduktionsmark handlar om att vi vill beräkna den högsta potentialen.

Eftersom vi både bedömer en ökad efterfrågan i framtiden och att den faktiska avverkningsnivån är ganska hög har detta sätt att räkna bedömts vara rimligt. I en situation där det var ett större glapp mellan tillväxt och avverkning och låg efterfrågan hade det varit viktigare att försöka väga in skogsägarnas beteende i större utsträckning. 

De naturvårdsvariabler som simulerats i SKA 22 är ett urval av indikatorerna för Levande skogar, det vill säga de som härrör från Riksskogstaxeringen. Mer om dessa finns att läsa i Skogsstyrelsens rapport 2019/1, Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar.