Det krävs mer underlag för att kunna göra förbättringar i Äbin, inventeringen som mäter betesskador från älg och andra hjortdjur i skogen. Det visar en utvärdering som Skogsstyrelsen har gjort av de förslag till förbättringar som SLU presenterade i början av året.
Varje år sedan 2016 presenterar Skogsstyrelsen resultatet från den nationella älgbetesinventeringen, Äbin, som visar hur omfattande betesskadorna är på tall av främst älg men även av andra vilda hjortdjur.
Inventeringsresultaten inom vissa älgförvaltningsområden visar en relativt stor variation i skador från år till år, vilket har lett till kritik av metoden. Detta var en av anledningarna till att Skogsstyrelsen gav i uppdrag till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) att utvärdera Äbin som metod och föreslå förbättringar.
I januari 2024 presenterade SLU sin utvärdering som visade att metoden som används idag kan anses statistiskt korrekt. Samtidigt föreslogs effektivisering av stickprovet för att minska slumpens inverkan på årsvariationen, som ibland kan vara betydande. Skogsstyrelsen har nu noga utvärderat förslagen från SLU och beslutat att inte ändra i den stickprovsmetodik som används i Äbin till kommande års inventering. Orsaken är att det saknas heltäckande underlag över var ungskogarna finns vilket var en förutsättning för att genomföra förändringen.
- Metoden vi använder i dag är robust enligt SLU:s granskning. Den kan givetvis alltid bli bättre och vi välkomnar förslag på hur, men vi kan inte införa förändringar om inte förutsättningarna finns på plats. Därför behåller vi nuvarande metod, säger Neil Cory, dataanalytiker på Skogsstyrelsen.
Inventeringen utförs i fält på slumpmässigt utvalda rutor runt om i landet. Varje år inventeras cirka 12 000 ungskogar med cirka 45 000 provytor över hela landet. Resultatet ska användas i arbetet med viltförvaltningen och är ett av underlagen när nivåerna på avskjutning bestäms i landets älgförvaltningsområden.
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8 - 16.30