12 procent av de unga tallarna i Götaland har fått skador orsakade av älg och andra vilda hjortdjurs bete under det senaste året. Det visar Äbin, Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering av drygt 17 000 provytor i Götaland. Därmed finns en försiktigt minskande trend över tid men skadorna är fortfarande högt över målet.
Tallen är attraktiv mat för älgar, rådjur och andra hjortdjur. När djuren betar på träden uppstår skador som orsakar minskad tillväxt och försämrad virkeskvalitet. I allra värsta fall kan trädet dö. Varje år orsakar hjortdjurens bete på skogen stora förluster för samhället och enskilda markägare.
Varje år mäts skadorna i älgbetesinventeringen, Äbin. Den visar att årets skador i Götaland ligger på 12 procent skadade ungtallar, jämfört med 13 procent förra året. Det är inom felmarginalen men sett över tid, sedan inventeringen startade 2016, har årsskadorna i Götaland minskat från 16 till 12 procent. Nedgången är långsam och fortsatt långt från målet på maximalt fem procent, men innebär ändå en positiv utveckling.
Resultatet för andel oskadade tallar visar en starkt positiv trend med en ökning från drygt 35 procent till knappt 60 procent sedan 2016. Även detta är dock långt under målet på 85 procent men utvecklingen går definitivt i rätt riktning.
Enligt årets inventering varierar nivån på skador som tillkommit under året mellan 11 och 24 procent för de olika länen i Götaland.
– Nu ser vi ytterligare ett år med en försiktig minskning och vi tror och hoppas att många års hårt arbete för att få ned skadorna börjar ge resultat. Därför är det nu viktigt att vi håller ut med åtgärderna så att den positiva trenden kan fortsätta mot målen, säger Matilda Lindmark, regional viltsamordnare på Skogsstyrelsens Region syd.
Götaland är indelat i 53 älgförvaltningsområden varav 28 har inventerats under våren. Landskapet i Götaland varierar stort och resultat för olika län och älgförvaltningsområden varierar både när det gäller årets skadenivå och trender över tid. Resultat för samtliga län och älgförvaltningsområden finns tillgängligt i Abin Rapport (skogsstyrelsen.se).
Förutom betesskador mäter Äbin även hur stor andel av den avverkade arealen som återbeskogas med tall, en viktig faktor i arbetet med att öka mängden viltfoder och därmed minska skadorna. Efter flera års ökande andel tall på magra och mellanmagra marker, har ökningen i år avtagit något för Götaland som helhet: 54 procent av de magra markerna föryngras med tall, vilket fortfarande är långt under målet som är 80 procent.
– Att fortsätta öka andelen tall i Götaland är också viktigt för att ha framtida skogar som kan växa i ett föränderligt klimat med riskfaktorer som storm, torka och insektsangrepp. Det är nu mycket viktigt att vi inte tappar fart i det arbetet, säger Matilda Lindmark.
Tillsammans med Naturvårdsverket lämnade Skogsstyrelsen i höstas flera åtgärdsförslag till regeringen för att minska skador på skog. Skog och klövvilt (naturvardsverket.se) Som en direkt följd av det arbetet satsar Skogsstyrelsen redan i höst på en viltfodervecka med föreläsningar följd av exkursioner för skogsägare.
Mer fakta: så görs Äbin
Varje år sedan 2016 presenterar Skogsstyrelsen den nationella älgbetesinventeringen, Äbin, som visar hur omfattande betesskadorna är på tall av främst älg men även andra hjortdjur. Inventeringen utförs i fält på slumpmässigt utvalda rutor runt om i landet. Varje år inventeras cirka 45 000 provytor i höjden 1-4 m i cirka 12 500 ungskogar nationellt. Inventeringen baseras på en väl beprövad metod som beräknar hur många av träden inom ett inventeringsområde som skadats av hjortdjur. Inventeringen görs på våren, strax före lövsprickning. Därför är resultaten från Götaland klara först. Resultatet ska bland annat användas som ett underlag för beslut i älgförvaltningsgrupperna om hur stor avskjutningen ska vara under älgjakten.
Resultaten från inventeringarna i Svealand och Norrland kommer att presenteras senare under sommaren.
Skogsstyrelsens presstjänst är tillgänglig för media vardagar 8 - 16.30
Första siffran anger andel årsskadad tall i procent. Andra siffran är felmarginalen. Inom parentes anges i procent hur stor andel av skogen på 1-4 meter som är tallskog.
