En tredjedel av strandlinjerna vid vatten i skogen saknade kantzoner med kvarlämnade träd. Det visar statistik som Skogsstyrelsen för första gången tagit fram som en del i uppföljningen av miljöhänsynen i skogen. Samtidigt presenteras för första gången också statistik över storleken på sammanhängande kalmark efter avverkningar.
Att lämna kvar kantzoner med träd utmed hav, sjöar och vattendrag är en del i arbetet med god miljöhänsyn i skogen. Syftet är att bevara vattenkvalitet och vattnets biologiska värden. Därför har Skogsstyrelsen i uppföljningen av miljöhänsynen utvecklat statistiken och i år även tagit fram hur stor del av strandlinjerna som har kantzoner med träd kvar i de avverkningar som gjordes under avverkningssäsongerna 2016/17 – 2018/19. Andel av sträckan strandlinje som helt saknar kantzon var 31procent och medelbredden på kantzonerna lämnad mot vatten var 11 meter.
– Det är mycket värdefullt att vi nu får inventeringsresultat. Det är en förutsättning för att vi ska kunna göra insatser för förbättringar. Vid framtagandet av målbilderna för god miljöhänsyn till kantzoner vid vatten sattes en vision upp att allt vatten i skogslandskapet ska ha funktionella kantzoner på sikt. Om en tredjedel nu helt saknar kantzon så finns det uppenbart jobb att göra här, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.
Nytt för i år är också statistik över sammanhängande kalmarksarealer, alltså ytorna eller hyggena som uppstår efter avverkning. Avverkningar som under en period av tre avverkningssäsonger och med ett mindre avstånd än 20 meter från varandra betraktas i det här sammanhanget som en sammanhängande kalmarksareal, oavsett om de ligger över en fastighetsgräns.
I hela landet är medelstorleken på de sammanhängande kalmarksarealerna 4,1 hektar och medianstorleken 2,2 hektar år 2021. Därmed finns i dag bättre statistik över hur stora kalmarksytorna är än den som bygger på avverkningsanmälningar. Norra Norrland är den landsdel med de största sammanhängande kalmarksarealerna och storleken minskar ju längre söderut i landet man kommer.
Ett sätt att ta miljöhänsyn vid avverkning är att till exempel lämna kvar skogsområden, något som Skogsstyrelsen följt upp sedan länge. Under avverkningssäsongerna 2016/17 – 2018/19 lämnades ytor som hänsyn på drygt 81 procent av avverkningarna. Den totala arealandelen hänsyn var knappt 10 procent för hela landet. I norra och södra Norrland var andelen hänsyn drygt 11 procent av den avverkade arealen och cirka 8 procent i Svealand och Götaland. Därmed ligger hänsynen kvar på de nivåer som uppföljningen visat på senare år.
Mer om statstiken: Knappt 10 procent av arealen lämnas som hänsyn vid föryngringsavverkning - Skogsstyrelsen
Mer information:
Om statistiken: Anton Ahlström, inventeringsledare, enheten för statistik och datainsamling, Skogsstyrelsen, 090 – 15 83 10, anton.ahlstrom@skogsstyrelsen.se
Om målbilderna och miljöhänsyn: Elisabet Andersson, ekolog, skogsenheten, 090-15 83 17, elisabet.andersson@skogsstyrelsen.se
Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 94 93, 073-029 84 92, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se
Vår pressjour är tillgänglig vardagar kl. 8.00–20.00 samt helger kl. 10.00–15.00, 036-35 94 91. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl: pressjour@skogsstyrelsen.se