Skog och hälsa
För många människor är skogen betydelsefull för välbefinnandet. Naturens roll för hälsa är också ett växande forskningsfält. Att främja attraktiva skogar för upplevelser och rekreation i städer och på landsbygd utgör ett viktigt bidrag för folkhälsan och för att skapa goda livsmiljöer.
Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom och svaghet, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Samhället har förändrats på ett sätt som gör att vi sitter still mycket mer, hanterar mycket information och bor och vistas i miljöer som ställer höga krav på vår uppmärksamhet. Utöver det finns många andra krav att hantera som man inte alltid själv råder över. Allt detta påverkar hur vi mår och vilka möjligheter vi har att behålla vår hälsa.
Ströva i skog och mark för ökat välbefinnande
Att gå i skog och mark ensam eller tillsammans med andra ökar känslan av välbefinnande – både för våra sinnen och vår fysik. Återkommande undersökningar av svenskars friluftsvanor visar att människor ofta är ute i skog och mark på sin fritid. Utanför bebyggda områden är skogen den mest besökta friluftsmiljön och flest besök görs i tätortsnära skogar.
De vanligaste aktiviteterna är promenader. Vistelse i en välbekant och omtyckt skog eller naturpräglad miljö brukar ge en lugnare känsla, man hör sina tankar och blir vaken för sina sinnen. Detta bidrar till att man känner en helhet, att man tillhör sig själv, dem man har sällskap med eller till och med som en del i ett större sammanhang.
Under pandemiperioden var många svenskar ute betydligt mer än vanligt på grund av att smittorisken gjorde det olämpligt att träffas inomhus. Statistik visar att naturaktiviteter ökade stort i hela Norden under den här tiden. Erfarenheterna från pandemin och naturhälsoforskningen visar att trygga, trivsamma naturmiljöer i närheten av där människor bor och rör sig kan betyda mycket för invånarnas välbefinnande.
Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan (naturvardsverket.se)
Att vistas i naturen kan stärka vår psykiska hälsa (dinpsykiskahalsa.se)
Forskning om natur och hälsa
När hälsa kommer på tal i relation till naturmiljöer refereras bland annat till sambanden mellan psykologisk trötthet och reparerande gröna miljöer. När människor i allt högre grad använder en riktad uppmärksamhet och koncentration som tar mycket kraft och energi utan återhämtning kan konsekvensen bli utmattning.
Skog och natur kan råda bot och ge kraft och energi genom en variationsrik miljö med slingrande men kravlösa linjer som väcker fascination och spontan uppmärksamhet genom våra olika sinnen. Till exempel finns det studier som visar på att naturljud som vågskvalp, fågelsång eller vinden i trädkronorna bidrar till ett lugn. Det finns också forskning som visar att dofter från bland annat barrträd och annan växtlighet kan öka känslan av närvaro och stödja mental återhämtning hos personer med diagnosen utmattningssyndrom. Att gå ut en stund varje dag i naturligt dagsljus kan enligt forskning minska risken för depression.
Man ser även gynnsamma effekter vid rehabilitering efter sjukdomar och svåra skador. Detta har testats bland annat vid sjukhus. I vissa regioner provas naturvistelser på recept på ett liknande sätt som redan etablerade Fysisk aktivitet på recept (FaR).
Den vardagsnära skogens betydelse
Träd, skogar, grönområden och vattendrag behövs i alla miljöer, men är särskilt viktigt i anslutning till våra bostäder och vid förskolor och skolor. Det kan räcka med att se träd och grönska genom ett fönster för att få positiva känslor. Träd i stadsmiljöer bidrar även till förbättrad luft och ett svalare utomhusklimat under heta sommardagar något som betyder mycket både för trivseln och klimatet i staden.
Närhet och nåbarhet är en förutsättning för att regelbundet kunna besöka naturpräglade områden. Forskning visar att unga som har tillgång till vardagsnära natur rör sig mer än andra vilket leder till bättre hälsa både psykiskt och fysiskt. I allmänhet är 300 meter ett tröskelvärde för att människor regelbundet ska uppsöka grönområden för rekreation i vardagen. För yngre barn, äldre och funktionshindrade rekommenderas i allmänhet ännu kortare avstånd. En översikt av internationell forskning visar att ett grönområde behöver vara minst 1 hektar (cirka två fotbollsplaner) för att ge effekt på återhämtning.
Detta avsnitt bygger bland annat på Naturvårdsverkets skrift Naturen som kraftkälla - Om hur och varför naturen påverkar hälsan, av Åsa Ottosson. Se länk nedan.