Nyckelbiotoper innehåller många arter som visar på höga naturvärden. De flesta av arterna finns bara i några få områden och då oftast i litet antal. Det visar Skogsstyrelsens nya uppföljning.
I Sverige finns närmare 100 000 registrerade nyckelbiotoper, skogsområden med särskilt höga naturvärden. De registrerade nyckelbiotoperna är i stor utsträckning undantagna från skogsbruk. En del nyckelbiotoper är formellt skyddade genom biotopskydd eller naturvårdsavtal, men de flesta skyddas frivilligt av markägarna.
För första gången finns nu en uppföljning av den biologiska mångfalden i nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen har under perioden 2009–2015 grundligt inventerat 477 nyckelbiotoper i olika delar av Sverige. Resultatet redovisas nu i en rapport.
– Uppföljningen visar att nyckelbiotoperna innehöll betydligt fler arter som signalerar höga naturvärden, så kallade signalarter, och rödlistade arter än vad vi tidigare kände till. Det är ett kvitto på att nyckelbiotoperna är viktiga för att arter ska bevaras, säger Sture Wijk, projektledare på Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsen tog nyligen beslutet att ta en paus i identifieringen och registreringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, eftersom det där finns betydande svårigheter kring avgränsningen av nyckelbiotoper. Samtidigt har vi varit tydliga med att skogens naturvärden behöver fortsätta att skyddas och bevaras – en ståndpunkt som stärks av den här uppföljningen.
Totalt registrerades 471 signalarter eller rödlistade arter och artgrupper. De flesta av arterna är ovanliga och finns bara i en bråkdel av nyckelbiotoperna.
– Mer än hälften av arterna hittades i högst 10 av de 477 områdena. Inom varje område är fynden av varje art oftast få. Två tredjedelar av de vedlevande arterna hittades högst fem gånger och en tredjedel bara en gång per område, säger Sture Wijk.
Genom uppföljningen har Skogsstyrelsen samlat in mycket omfattande data om signalarternas förekomst och om skogen som de förekommer i.
– Det är ett viktigt underlag för arbetet med skydd och skötsel av särskilt värdefulla områden. Underlaget kan användas för att undersöka olika samband och lära oss mycket om hur vi bäst bevarar den biologiska mångfalden i skogen, säger Sture Wijk.
Skogsstyrelsen menar att det är värdefullt att få referensdata från andra kategorier av skogar, till exempel produktionsskog, för att kunna jämföra med nyckelbiotoperna. Det är också mycket viktigt att inventera samma områden igen efter ett antal år.
– På så sätt kan vi följa hur dessa värdefulla miljöer utvecklas. Det är av betydelse bland annat för miljökvalitetsmålet Levande skogar, säger Sture Wijk.
Mer information:
Sture Wijk, projektledare, Skogsstyrelsen, 036–35 93 85
Rikard Flyckt, kommunikationschef, Skogsstyrelsen, 036–35 94 38