Användningen av förädlade plantor har ökat kraftigt inom skogsbruket i Sverige de senaste 15 åren. Det har gynnat tillväxten och producerat mer virke. Men det kan också finnas risk för en minskad genetisk variation och att skogen blir mer homogen och sårbar, menar Skogsstyrelsen i en ny rapport och föreslår nu en rad åtgärder.
Sedan början av 2000-talet har metoden att sätta plantor för att föryngra efter en avverkning, blivit betydligt vanligare. Plantering har ökat sin andel som föryngringsmetod från 64 till nästan 80 procent av föryngringen. Samtidigt har naturlig föryngring, där träd lämnas kvar för att beså marken, halverats till 16 procent. Under 2000-talet har det samtidigt blivit vanligare med förädlade plantor. Nära 100 procent av tallplantorna som sätts i dag är förädlade.
Ökad plantering har varit ett lönsamt sätt att öka skogsproduktionen. Simuleringar som Skogforsk gjort visar på en uthållig och robust utveckling av den genetiska variationen i svenska förädlingsprogram.
Samtidigt innebär ett allt mer homogent skogsbestånd också risker, konstaterar Skogsstyrelsen i en ny rapport som lämnats över till regeringen. Risker som måste kartläggas eftersom konsekvenserna av de båda trenderna med minskad naturlig föryngring och mer förädlade plantor inte är tillräckligt utvärderade. I rapporten uppmärksammar Skogsstyrelsen riskerna för sårbarhet mot skadeangrepp från svamp och insekter men också klimatförändringar. Det är heller inte tillräckligt känt hur gener från förädlade träd sprider sig i skogen och vilka konsekvenser det skulle kunna få.
En mer homogen föryngringsmetod bidrar inte heller till en ökad variation i skogen och det riskerar att påverka både sociala och ekologiska värden negativt.
– Vi vill lyfta riskerna med att lägga alla ägg i samma korg och bredda bilden av hur vi ser på förädlade plantor i skogen, säger Sanna Black-Samuelsson, specialist på skogsgenetik på Skogsstyrelsen.
I Skogsstyrelsens rapport finns därför en rad förslag på åtgärder:
Förhoppningen med rapporten är att den ska leda till att riskerna identifieras och minimeras, men också att säkra upp långsiktigt hållbara föryngringar.
Mer information:
Sanna Black-Samuelsson, specialist skogsgenetik, Skogsstyrelsen, 018-27 88 23
Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 93 30, 076-785 93 30