Varannan ungtall i Svealand har skador efter bete av hjortdjur. Det visar ytterligare statistik som nu är klar från Skogsstyrelsens inventering. I Södermanland är resultatet på samma nivåer (52 procent med skador), vilket orsakar stora förluster för skogsbruket varje år.
– Vi ser tyvärr inte någon förändring av det allvarliga läget jämfört med tidigare år. Samtidigt har vi mycket täta hjortdjurspopulationer och det är inte hållbart i längden. Därför känns det extra positivt att satsningen Mera tall nu kommit igång i länet. Syftet där är att skapa ett större samförstånd mellan de olika skogliga intressena, minska andelen betesskadad tall, öka andelen tall på tall marker och förbättra möjligheterna för rönn, asp, sälg och ek att kunna växa upp till träd, säger Adam Holm, viltansvarig skogskonsulent vid Skogsstyrelsens distrikt Sörmland-Örebro.
Varje år görs en nationell inventering (Äbin, älgbetesinventering) av hur omfattande betesskadorna är på skogen av hjortdjur, främst från älg, hjort och rådjur. Inventeringen görs årligen i ungefär hälften av Sveriges knappt 150 älgförvaltningsområden.
Nyligen presenterades resultaten från Götaland och nu visar alltså inventeringarna från Svealand ett snarlikt resultat. Av de ungtallar som är mellan en och fyra meter höga i Svealand har 48 procent någon gång fått en allvarlig betesskada. Resultaten av årets inventering skiljer sig åt mellan länen, från 32 till 67 procent skadade ungtallar och det innebär inga tydliga förbättringar jämfört mot tidigare år.
I mätningen finns även statistik över antalet yngre tallar som fått betesskador bara under den senaste sommaren och vintern. Dessa årliga betesskador ska enligt målet inte finnas på mer än fem procent av ungtallarna. Men bara i ett enda av de 36 inventerade älgförvaltningsområdena nåddes det målet. Problemet är att det är för många hjortdjur i förhållande till hur mycket tallar och övrigt foder det finns.
Skadorna innebär vanligtvis inte att tallen dör men leder till minskad tillväxt i skogen, försämrad kvalitet och betydande ekonomiska förluster för skogsägaren.
– Det går inte att vänta längre med att på många håll öka avskjutningen och inte heller med att samtidigt öka mängden planterad, sådd och fröträdföryngrad tall så vi får en rimlig balans mellan vilt och fodertillgång och betesskador. Det blir bara fler och fler förlorare och lösningen riskerar bli mer drastisk och än svårare att få till ju längre tiden går, säger Matts Rolander, regional viltspecialist vid Skogsstyrelsen.
Inventeringen görs på våren, strax innan lövsprickning. Därför presenterades resultaten från Götaland först och nu är Svealands resultat klara. Resultaten från Norrland kommer att presenteras efter sommaren.
Bara i Svealand har cirka 2 900 ungskogar besökts av professionella inventerare under försommaren. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut om älgjakt i älgförvaltningsgrupper.
Här finns alla resultat från inventeringar av betesskador och fodertillgång:
www.skogsstyrelsen.se/foderprognoser
Mer information:
Adam Holm, viltansvarig skogskonsulent, 070-275 66 98, adam.holm@skogsstyrelsen.se
Matts Rolander, regional viltspecialist, Skogsstyrelsen, 018-27 88 43, matts.rolander@skogsstyrelsen.se
Pressjour, Skogsstyrelsen, 036-35 94 91, pressjour@skogsstyrelsen.se