Så kan skog brukas utan hyggen
Det går att bruka skogen utan att det blir kalhygge. Hyggesfritt skogsbruk kan bevara naturvärden, fornlämningar och friluftsliv. Därför planerar Skogsstyrelsen en inspirationsdag om hyggesfritt skogsbruk i Borlänge men träffen har skjutits upp med anledning av coronaviruset.
Hyggesfritt är ett samlingsnamn för flera metoder som gör att skogsmarken inte blir helt kal. Motiven till att använda hyggesfritt skogsbruk varierar från fall till fall. Det kan vara naturvärden, kulturvärden eller sociala värden. I tätortsnära skogar kan hyggesfritt skogsbruk vara ett alternativ för att bibehålla rekreationsvärden. I områden med annan markanvändning kan hyggesfria metoder vara ett alternativ till trakthyggen, till exempel av hänsyn till rennäringen.
– Vid hyggesfritt skogsbruk finns skogskänslan kvar. Det finns dom som menar att det även är ekonomiskt fördelaktigt, säger Lars-Olof Sarenmark på Skogsstyrelsen i Leksand.
Skogsstyrelsen ordnar skogsträffar därför att myndigheten anser att det är viktigt med komplement till trakthyggesbruket. Syftet är att bidra med kunskapshöjning kring hyggesfritt skogsbruk.
En träff var planerad till 14 mars på Scandic i Borlänge men träffen har fått ställas in med anledning av coronaviruset.
Skogsstyrelsen har beslutat att ställa in alla planerade skogsträffar, kurser och externa möten för att minska risken för smittspridning.
Det har varit en stort intresse för temadagen om hyggesfritt och vi försöker återkomma, men kan inte säga när i dagsläget.
Planerade föreläsare
Leif Öster är skogsägare i Avesta. Han berättar om familjens satsning på naturturism och mångbruk. Bedriver ett eget försök med hyggesfritt.
Christer Karlsson på SLU, enheten för skoglig fältforskning i Siljansfors. Kan tall och gran behandlas lika i det hyggesfria skogsbruket?
Sebastian Arne Finnerödja skogstjänst arbetar med planering och maskinell avverkning inom hyggesfritt skogsbruk.
Markus Stéen är VD för Plockhugget. Arbetar med hyggesfria skogsbruksmetoder på heltid för att skogar ska förbli vackra, artrika samt binda kol. Det ger dessutom god ekonomi för skogsägare. Markus berättar om bolagets affärsidé och vad företaget kan erbjuda.
Mer information:
Lars-Olof Sarenmark 0247-79 20 87, lars-olof.sarenmark@skogsstyrelsen.se
Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 93 30, 076-785 93 30, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se