Betesskadorna på tall i Götaland ligger stadigt på 15 procent per år och förbättringar har uteblivit trots insatser från både jägare och markägare. – Om målen för betesskadorna ska kunna nås måste antalet älgar och andra hjortdjur minska, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.
Årets inventering av skogarna i Götaland visar att betesskadorna ligger långt från det nationella målet om att högst fem procent av tallen får skadas årligen. Årets inventering visar samtidigt att markägare tar sitt ansvar för att föryngra skogen med mer tall.
Att skadenivån är oförändrad sedan tidigare år trots både färre älgar och fler tallar kan delvis förklaras med att mängden ungskog har minskat i motsvarande grad som älgstammen. I Jönköping-, Hallands- och Blekinge län verkar nu älgstammen dessutom öka efter en sänkt avskjutning de senaste åren.
Allra värst är det i älgförvaltningsområde 2 i Kronoberg, öster om E4, där nästan varannan tall blir skadad årligen.
– Där är älgstammen på samma höga nivå sedan 2012 och få markägare föryngrar skogen med tall i området, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.
Han påpekar att det inte bara är älgstammen som behöver minska om de skogliga målen ska nås: Jägare måste se till helheten och på många platser även minska antalet av andra hjortdjur.
– Sen dagens älgförvaltning infördes 2012 har jägarna åstadkommit en minskad älgstam totalt sett, men det har visat sig vara otillräckligt för att komma till rätta med betesskadorna på tall. Vi är positiva till de insatser som görs men måste ställa oss frågan om älgförvaltningen fungerar som den ska, säger Christer Kalén.
Förbättring i Kalmar och Blekinge
Det finns dock även positiva resultat i Götaland. I Både Kalmar och Blekinge minskar skadorna för tredje året i rad. Positivt är också att status för de biologiskt viktiga trädslagen rönn, asp, sälg och ek blir allt bättre i Götaland. Dessa trädslag är mycket eftertraktade av djuren och läget har förbättrats i skogen sedan 2017.
– Det mest positiva resultatet från inventeringen är att andelen tall ökar med besked. Om trenden håller i sig kommer målen med 25 procent tall på medelgoda marker att nås redan 2024, säger Lars Ingemarson, viltsamordnare på Skogsstyrelsen.
Betesskadorna på skogen leder till en försämrad kvalitet och minskad tillväxt i skogen, och därmed ekonomiska förluster för skogsägaren och samhället. Det är inte bara älgen utan även andra hjortdjur som kan stå bakom betesskador i skogen.
Skogsstyrelsen uppmanar nu både jägare och markägare att omhänderta årets resultat genom att reglera viltbeståndet så att en balans mellan skog och vilt kan uppnås.
Rapporterna från årets inventering i Götaland är nu tillgängliga på Skogsstyrelsens webbplats: www.skogsstyrelsen.se/abin
Mer fakta om älgbetesinventeringen, Äbin:
Varje år presenterar Skogsstyrelsen den nationella älgbetesinventeringen, Äbin, som visar hur omfattande betesskadorna är på tall av hjortdjur, främst älg, hjort och rådjur.
Inventeringen görs i samarbete med flera andra aktörer i ungefär hälften av Sveriges cirka 130 älgförvaltningsområden.
Inventeringen görs på våren, strax före lövsprickning. Därför är resultaten från Götaland klara först. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut i älgförvaltningsgrupperna om hur stor avskjutningen ska vara under älgjakten.
Resultaten från inventeringarna i Svealand och Norrland kommer att presenteras senare i sommar och en samlad analys för landet som helhet kommer senare i höst.
Mer information:
Christer Kalén, viltspecialist, Skogsstyrelsen, 033-48 25 24, 070-517 73 70, christer.kalen@skogsstyrelsen.se
Lars Ingemarson, skogskonsulent, Skogsstyrelsen, 013-32 97 37, 070-660 26 77
Lars.ingermarson@skogsstyrelsen.se
Pressjour: 036–35 94 91, pressjour@skogsstyrelsen.se