Efter nya domar: skogsägare behöver ta mer hänsyn till fridlysta arter

10 februari 2022

Skogsägare kommer att behöva ta betydligt större ansvar än tidigare för att inte störa eller hota fridlysta arter vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder. Till exempel behöver hänsyn tas till samtliga fågelarter. Det är några följder av vägledande domar både nationellt och i EU. Därför anpassar nu Skogsstyrelsen tillsynen efter den pågående rättsutvecklingen.

– Utan att överdriva skulle man kunna beskriva det här som en ny ordning i skogen. Det är naturligtvis en stor omställning för skogsägare, det förstår vi, men rättsutvecklingen är tydlig i den delen och det behöver både skogsägare och vi som myndighet nu successivt anpassa oss till, säger Göran Rune, chef för Skogsstyrelsens skogsavdelning.

Flera domar från mark- och miljödomstolarna under senaste året har visat att artskyddsförordningens förbud behöver tillämpas mycket strikt när det gäller skydd av fåglar och fridlysta arter. Domarna visar även att betydligt fler av de avverkningsärenden som Skogsstyrelsen handlägger där fridlysta arter riskerar att påverkas, behöver hanteras enligt miljöbalken.

Miljöbalken är tydlig med att det ligger ett kunskapskrav på den som planerar att avverka eller göra andra åtgärder i skogen. Det innebär att det är markägaren eller verksamhetsutövaren som bär ansvaret för att ta reda på vilka arter som finns i skogen och se till att arterna inte skadas vid exempelvis en avverkning.

EU påverkar svensk praxis

Ett avgörande från EU-domstolen i mars 2021 visade också att delar av Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen inte var förenlig med EU-lagstiftningen. Sveriges tidigare praxis var att förbuden endast gäller om artens bevarandestatus påverkas negativt.

De förändringar som domarna leder till innebär bland annat att:

• Skogsägaren är skyldig att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen.
• Skogsägaren är också skyldig att ta hänsyn till en rad andra fridlysta växter och djur vid skogsbruksåtgärder.
• Inför en avverkning är skogsägaren skyldig att skaffa den kunskap som behövs för att inte fridlysta arter ska påverkas på ett sätt som strider mot lagen.
• Skogsstyrelsen kommer i högre utsträckning än tidigare att behöva begära in kompletterande underlag och utredningar av skogsägaren gällande fridlysta arter som kan påverkas negativt.

Mer information på skogsstyrelsen.se

– Skogsstyrelsen måste som myndighet följa gällande lagstiftning och vägledande avgöranden från domstolar. Det kommer att behövas mer vägledning framöver kring hur det här behöver hanteras och vi vet att fler domar är på väg i pågående domstolsärenden, säger Andrea Airosto, verksjurist på Skogsstyrelsen.

Löpande information är på väg ut i flera kanaler och forum till skogsägare och skogsbruk, bland annat på skogsstyrelsen.se samt i de löpande kontakter myndigheten har med skogsägare, skogliga företag och myndigheter.

Länk till aktuella sidor på webben: Skogsstyrelsen - Artskydd

 

Mer information:

Åsa Lundberg, tillsynsspecialist, Skogsstyrelsen, 0650-377 88, asa.lundberg@skogsstyrelsen.se

Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 94 93, 073-029 84 92, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se

Pressjour: 036-35 94 91, pressjour@skogsstyrelsen.se

 

Mer fakta om artskyddsförordningen

• Skogsstyrelsen har sedan 1979 tillämpat den nuvarande skogsvårdslagen i samband med tillsyn och handläggning av avverkningsärenden. Miljöhänsyn i skogen har till allra största del hanterats i skogsvårdslagen som gäller parallellt med miljöbalken.
• Flera domar i Mark- och miljööverdomstolen senaste åren visar att miljöbalken behöver tillämpas i större utsträckning och att Skogsstyrelsen i sin handläggning och tillsyn behöver ta större hänsyn till den. Till exempel finns två domar från oktober 2020 samt från maj förra året. De säger bland annat att en anmälan om avverkning är att se som en anmälan för samråd enligt miljöbalken och därför blir då miljöbalken aktuell.
• Ett avgörande från EU-domstolen i mars 2021 visade dessutom att delar av Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen inte var förenlig med EU-lagstiftningen. Sveriges tidigare praxis var att förbuden endast gäller vissa fågelarter och i de fall som artens bevarandestatus hotas.
• I artskyddsförordningen finns fridlysningsbestämmelser som berör alla vilda fåglar och vissa utpekade djur- och växtarter. I de bestämmelserna finns bland annat arter som omfattas av förbuden i EU:s lagstiftning: livsmiljödirektivet (art- och habitatdirektivet) samt fågeldirektivet.
• En utredning av artskyddsförordningen lämnade sitt betänkande i juni 2021 som Skogsstyrelsen och andra berörda myndigheter fått yttra sig över. Remiss av Artskyddsutredningens betänkande SOU 2021:51 Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar - Regeringen.se