Fjorton procent av de unga tallarna i Götaland har under det gångna året skadads av vilt, huvudsakligen bete av älg. Det visar Skogsstyrelsens årliga inventering i Götaland där cirka 15 000 provytor kontrollerats. Därmed är skadorna på en oförändrat hög nivå och nästan tre gånger högre än målet på fem procent. Skadorna orsakar omfattande ekonomiska förluster för hela samhället.
– Här måste både jägare och markägare nu ta till sig årets resultat och arbeta för att en bättre balans mellan skog och vilt kan uppnås, säger Lars Ingemarsson, skogskonsulent och viltexpert vid Skogsstyrelsen.
Antalet älgar minskar över tid och allt fler markägare väljer nu tall när de planterar. Det har ännu inte lett till minskade skador i Götaland. Halland är det län som har högst andel skadade tallar (24%) och Jönköping är det län som har lägst andel skador (14%). Inget av länen i Götaland når alltså målet på högst fem procent skador. (Se stapeldiagram, karta och lokala länskontakter nedan.)
– Vi ser att mängden ungskog, som är viktigt foder för viltet, minskar samtidigt som stammarna av dovhjortar och kronhjortar ökar. Det kan vara en förklaring till varför vi fortsatt ser höga skadenivåer förklara Lars Ingemarsson.
Betesskador på ungskog leder till en försämrad virkeskvalitet och minskad tillväxt i skogen, och därmed ekonomiska förluster för skogsägaren och samhället. Enligt tidigare undersökningar som Skogsstyrelsen har gjort innebär viltets bete skador på skogen motsvarande miljardbelopp varje år.
Det krävs nu inte bara att älgstammen fortsätter minska för att de skogliga målen ska nås. Även markägare som avverkat måste se till att det kommer upp ny skog med ett trädslag som är lämpligt för de markförhållande som råder och fortsätta plantera mer tall. Jägare behöver se till helheten och på många platser även minska antalet av andra hjortdjur för att minska konkurrensen om maten.
Resultaten från inventeringarna i Svealand och Norrland kommer att presenteras senare i sommar och en samlad analys för landet som helhet kommer senare i höst.
Mer om resultaten:
Statistiken: https://skobi.skogsstyrelsen.se/
Äbin: https://www.skogsstyrelsen.se/abin
Mer information:
Lars Ingemarson, skogskonsulent, Skogsstyrelsen, 013-32 97 37, 070-660 26 77 lars.ingermarson@skogsstyrelsen.se
Lokala kontakter:
Kalmar: Ove Arnesson, ove.arnesson@skogsstyrelsen.se, 0491-763993, 070-6413732
Blekinge: Ola Runfors, ola.runfors@skogsstyrelsen.se, 0457-455184, 070-6905715
Skåne: Ola Arvidsson, ola.arvidsson@skogsstyrelsen.se, 0451-383117, 070-2303164
Halmstad: Magnus Gunnarsson, magnus.gunnarsson@skogsstyrelsen.se, 035-136834, 072-2331634
Göteborg: Ronny Fihn, ronny.fihn@skogsstyrelsen, 0325-79736, 070-3785630
Jönköping: Gustav Wahlström, gustav.wahlström@skogsstyrelsen.se, 0370-653282, 073-0489626
Skara/Fyrbodal: Erik Fernemar, erik.fernemar@skogsstyrelsen.se, 0530-18472, 072-2304719
Samuel Fock Nilsson, samuel.focknilsson@skogsstyrelsen.se, 0530-18477, 073-4161090
Kronoberg: Hans Haraldsson, hans.haraldsson@skogsstyrelsen.se, 0470-726142, 070-3990895
Östergötland: Lars Ingemarson, lars.ingemarson@skogsstyrelsen.se, 013-329737, 070-6602677
Presskontakt:
Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 94 93, 073-029 84 92, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se
Vår pressjour är tillgänglig vardagar kl. 8.00–20.00 samt helger kl. 10.00–15.00, 036-35 94 91. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl: pressjour@skogsstyrelsen.se
Mer fakta om älgbetesinventeringen, Äbin:
Varje år presenterar Skogsstyrelsen den nationella älgbetesinventeringen, Äbin. Den visar hur omfattande betesskadorna är på tall av främst älg men även andra hjortdjur.
Äbin är en etablerad metod som används inom älgförvaltningen. Inventeringen utförs i fält på slumpmässigt utvalda rutor runt om i landet. Varje år inventeras cirka 45 000 provytor i cirka 12 500 ungskogar.
Inventeringen baseras på en kvalitetssäkrad statistisk metod som beräknar hur många av träden inom ett inventeringsområde som skadats av hjortdjur. Äbin tar även fram uppgifter om trädslag som är särskilt begärliga för viltet; rönn, asp, sälg och ek. Dessutom ger inventeringen information om vilka trädslag som använts då ungskogen anlades.
Inventeringen görs på våren, strax före lövsprickning. Därför är resultaten från Götaland klara först. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut i älgförvaltningsgrupperna om hur stor avskjutningen ska vara under älgjakten.