Andelen tall som planteras på mark där den växer bäst har fördubblats på sex år i landets södra delar. Det visar en inventering som Skogsstyrelsen har gjort. Därmed kan skogen stå bättre rustad mot betesskador från älg men också stormar, bränder, skadedjur och klimatförändringar.
– Efter många års enträget arbete så ser vi nu en tydlig trend där skogsägaren planterar tall istället för gran på de här markerna. Det gör också våra skogar mer vitala och robusta vilket gynnar både naturvården och produktionen, säger skogskonsulent och viltexpert Lars Ingemarsson vid Skogsstyrelsen.
Från och med 2016 finns systematiska och över åren sammanvägda mätningar tillgängliga över andelen tall i nya planteringar. Nyligen kom den senaste statistiken för 2022 och den visar att 56 procent av ungskogarna (1-4 meter höga träd) på magra marker i Götaland bestod av tall. Det är en tydlig ökning jämfört med 2021 då andelen var 40 procent och en fördubbling sedan 2016, då andelen låg på 28 procent. Även på så kallade mellanmarker går utvecklingen åt rätt håll.
– Vår inventering gäller träd som planteras för flera år sedan och det tar tid innan vi ser resultat. Nu visar den att vi är på rätt väg och försäljningen av tallplantor ökar. Men vi är inte framme än och därför är det viktigt att skogsägarna hänger i och fortsätter öka andelen tall när man planterar på svaga och mellanbördiga marker, säger Lars Ingemarsson.
Det finns enskilda län i Götaland som sticker ut med sämre statistik, lite beroende på olika förutsättningar, där det krävs mer insatser. (Se hur det ser ut i ditt län här: Abin Rapport (skogsstyrelsen.se) ) Samtidigt är det också en bra bit kvar till den önskvärda nivån på minst 85 procent tall i den nya skog som planterats på magra marker.
I Svealand ser situationen över lag bättre ut än i Götaland med en andel tall på 76 procent, men även här syns en uppgång i andelen planterad tall på magra marker. I norra delarna av Sverige men också i Gävleborg och stora delar av Dalarna, har ökad andel gran inte varit ett problem på samma sätt. Där utgör tallen 90 procent på magra marker.
Under en lång tid har det varit ett problem att gran planterats i allt större utsträckning främst i landets södra men också mellersta delar, på bekostnad av tallen. Det har gjorts för att markägaren vill undvika betesskador från älg och andra hjortdjur som tycker om att äta tall. Betesskadorna leder till kvalitetsskador och produktionsbortfall men kan i värsta fall göra att tallen dör. Utvecklingen med allt större andel gran är en följd av att gran planterats på magra marker där den egentligen inte trivs. Då växer granen sämre och blir mer mottaglig för skador.
Skogsstyrelsen har arbetat intensivt för att vända utvecklingen och så sent som i mars i år infört nya föreskrifter som förbjuder markägare att plantera gran på marker där tall passar bättre.
Skogsstyrelsen har framgångsrikt också drivit satsningen Mera tall i delar av Svealand och Götaland, ett konkret verktyg och koncept där alla aktörer samlas för att vända utvecklingen i skogen.
Länk till all statistik: Abin Rapport (skogsstyrelsen.se)
Mer information:
Lars Ingemarsson, skogskonsulent och viltexpert, 013-32 97 37, lars.ingemarson@skogsstyrelsen.se
Pressjour: tillgänglig vardagar kl. 8.00–20.00 samt helger kl. 10.00–15.00, 036-35 94 91. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl: pressjour@skogsstyrelsen.se