Elva procent av de unga tallarna i Sveriges nordligaste län har skadats av viltbete under det senaste året. Det är en minskning jämfört med tidigare år, men fortfarande är skadorna mer än dubbelt så höga som målet på max fem procent. Det visar Skogsstyrelsens årliga inventering av betesskador i norra Sverige.
De årliga betesskadorna* av framför allt älg minskar i samtliga nordliga län, förutom i Norrbotten där skadorna ligger kvar på samma nivå som tidigare. Men variationen inom länen är stor.
Västra delarna av Jämtland är det område som är hårdast drabbat med en skadenivå på hela 23 procent. På andra håll ser det betydligt bättre ut. Flera områden i Gävleborg, Härjedalen och sydvästra delarna av Norrbotten har skadenivåer som ligger under fem procent. Inventeringen visar att en bidragande faktor till de minskade skadorna är att mer tall planterats i norra Sverige. En annan faktor är att älgstammen minskat.
– Även fast skadenivåerna fortfarande är oacceptabelt höga, så ser vi en positiv trend med minskande skador på många platser. För att lyckas minska skadorna på sikt behöver vi fortsätta den viktiga dialogen mellan skogsägare och viltförvaltningen utifrån de lokala förutsättningar som finns i olika områden, säger Magnus Kristoffersson, regional viltsamordnare på Skogsstyrelsen.
Betesskador på ungskog leder till en försämrad virkeskvalitet och minskad tillväxt i skogen, och därmed ekonomiska förluster för skogsägaren och samhället, uppemot miljardbelopp årligen, visar tidigare beräkningar.
Resultaten från inventeringarna i Götaland respektive Svealand presenterades tidigare i vår. En samlad analys för landet som helhet kommer i höst.
Sammanfattning av läget för respektive län:
Norrbottens län: De årliga skadorna ligger fortsatt på omkring elva procent med de största skadorna i de norra delarna av länet. Några områden i länet har haft en positiv trend med minskade skador de senaste åren, till exempel i områden kring Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn. Föryngringen av skog i Norrbotten domineras helt av plantering med tall.
Västerbottens län: De årliga skadorna i Västerbottens län minskar och ligger på omkring 12 procent. I nordvästra och nordöstra delarna av länet ökar dock skadorna. Föryngring med tall ökar i länet som helhet.
Västernorrlands län: De årliga skadorna i Västernorrland minskar men ligger ändå på höga 15 procent. Det är dock stora lokala skillnader med en koncentration av höga årsskador väster om Örnsköldsvik. Positivt för länet är att andelen tall i landskapet ökar.
Jämtlands län: De årliga skadorna i Jämtland minskar och ligger på omkring elva procent. Resultaten och förutsättningarna skiljer sig dock åt mellan olika delar i länet. I Härjedalen ligger skadenivån på fem procent. I västra Jämtland ligger däremot skadenivån på 23 procent. Andelen tall ökar generellt i länet men det finns utrymme för förbättring i vissa områden.
Gävleborgs län: De årliga skadorna i Gävleborg minskar och ligger på omkring åtta procent. Flera områden i framför allt Hälsingland har nått målnivån på max fem procent. En allt högre andel tall och en minskande älgstam bedöms ha bidragit till utvecklingen.
*De årliga skadorna som anges i det här pressmeddelandet är medelvärdet från de senaste tre årens inventeringsresultat.
Läs mer:
Se resultatet från årets inventering
Äbin och andra skogliga betesinventeringar
Mera tall/ Samverkan skog och vilt
Fakta: Så görs ÄBIN
Varje år presenterar Skogsstyrelsen den nationella älgbetesinventeringen, Äbin. Den visar hur omfattande betesskadorna är på tall av främst älg men även andra hjortdjur.
Äbin är en etablerad metod som används inom älgförvaltningen. Inventeringen utförs i fält på slumpmässigt utvalda rutor runt om i landet. Varje år inventeras cirka 45 000 provytor i cirka 12 500 ungskogar.
Inventeringen baseras på en kvalitetssäkrad statistisk metod som beräknar hur många av träden inom ett inventeringsområde som skadats av hjortdjur. Äbin tar även fram uppgifter om trädslag som är särskilt begärliga för viltet; rönn, asp, sälg och ek. Dessutom ger inventeringen information om vilka trädslag som använts då ungskogen anlades.
Inventeringen görs på våren, strax före lövsprickning. Därför är resultaten från Götaland klara först. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut i älgförvaltningsgrupperna om hur stor avskjutningen ska vara under älgjakten.
Mer information:
Magnus Kristoffersson, viltsamordnare i norra Sverige, Skogsstyrelsen, 036-35 93 00, magnus.kristoffersson@skogsstyrelsen.se
Kontakt Norrbotten: Mattias Eriksson, länsviltsamordnare, Skogsstyrelsen, 0929-57943, mattias.eriksson@skogsstyrelsen.se
Kontakt Norrbotten: Jenny Hellman, distriktschef, Skogsstyrelsen, 0920- 23 82 14, jenny.hellman@skogsstyrelsen.se
Kontakt Västerbotten: Ellinor Lindmark, länsviltsamordnare, Skogsstyrelsen, 0910-43 84 12, ellinor.lindmark@skogsstyrelsen.se
Kontakt Jämtland och Västernorrland: Maria Syrjälä, länsviltsamordnare, Skogsstyrelsen,
0680-554 47, maria.syrjala@skogsstyrelsen.se
Kontakt Gävleborg: Kenneth Lindström, länsviltsamordnare, Skogsstyrelsen, 0278-356 63, kenneth.lindstrom@skogsstyrelsen.se
Vår pressjour är tillgänglig vardagar kl. 8.00–20.00 samt helger kl. 10.00–15.00,
036-35 94 91. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl: pressjour@skogsstyrelsen.se