Fram till 2035 är marginalerna små att öka resursutnyttjandet i skogen. Det visar nya analyser från Skogsstyrelsen där olika scenarier simulerats för kommande 100 år. Det höga resursutnyttjandet gör att ökningar i både avverkning och naturvårdsavsättningar får direkta konsekvenser. Samtidigt visar analyserna att skogen kommer vara en kolsänka fram till år 2120.
– Våra analyser visar att det finns utrymme för förbättringar inom både produktion och miljöhänsyn, men målkonflikterna kräver prioritering och medvetna beslut. Idag levererar Skogsstyrelsen ett tydligt faktaunderlag för att de viktiga vägvalen ska kunna göras, säger Skogsstyrelsens generaldirektör, Herman Sundqvist.
Den svenska skogen ska räcka till mycket, i framtiden mer än den klarar av att leverera idag, enligt Skogsstyrelsens rapport. Världens befolkning ökar, blir äldre, mer urbaniserad och migrerar mer samtidigt som beroendet av fossila produkter ska minska. Efterfrågan av svenskt rundvirke bedöms öka inom överskådlig tid. Detta ökar behovet av flera träbaserade produkter som mjukpapper, förpackningspapper och kartong, träskivor och sågade trävaror.
Senast var 2015 och nu presenterar Skogsstyrelsen återigen rapporten om skogliga konsekvensanalyser, i år kallad SKA 22. Där bedöms den högsta hållbara avverkningsvolymen fram till 2035 ligga på 95–100 miljoner kubikmeter per år, alltså i princip på samma nivå som i dag. Det utrymme som finns för ökad avverkning motsvarar 6 miljoner kubikmeter men det är osäkert om det kan realiseras. Det ökade utrymmet består mestadels av lövträd i norra Sverige.
En av slutsatserna är att efterfrågan inte kan mötas fullt ut med dagens skogsbruk.
– De förbättringar som skett i skogsskötseln de senaste 60 åren, och som ökat tillväxten, är redan intecknade. Ökar vi avverkningen eller gör större naturvårdsavsättningar får det direkta konsekvenser eftersom marginalerna är små, säger Andreas Eriksson, utredare på Skogsstyrelsen.
Den tillväxtökning i skogen som går att avverka möjliggörs dessutom inte av ökat virkesförråd, skogsvård eller förbättrat skogsodlingsmaterial, utan av klimatförändringarna. Enligt analyserna leder ett varmare klimat till att träden växer snabbare och ger exempelvis en tillväxtökning på 3,7 procent fram till 2029. Rapporten visar också att:
Mer information:
Andreas Eriksson, utredare, enheten för policy och analys, Skogsstyrelsen, 031 – 705 62 86, andreas.eriksson@skogsstyelsen.se
Pressjour är tillgänglig vardagar kl. 8.00–20.00 samt helger kl. 10.00–15.00, 036-35 94 91. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl: pressjour@skogsstyrelsen.se
Rapporten: www.skogsstyrelsen.se/ska22
Mer fakta om SKA
I de skogliga konsekvensanalyserna beräknar Skogsstyrelsen, på uppdrag av regeringen, fram ett antal scenarier med olika inriktning på skogens skötsel och i miljöarbetet, för att belysa den framtida virkestillgången och det framtida skogstillståndet. I rapporten, som görs inom ramen för det nationella skogsprogrammet, har Skogsstyrelsen beräknat hur skogen kommer växa och se ut de kommande 100 åren utifrån sex olika scenarier: fortsätta som i dag, avverka hela den tillgängliga tillväxten, öka tillväxten, öka mångfalden, öka klimatanpassningen eller en kombination av dessa.
I samband med SKA genomför Skogsstyrelsen en virkesbalansstudie där nuvarande virkesförbrukning ställs mot tillgången i form av den potentiella avverkningsnivån.
Resultatet från de skogliga konsekvensanalyserna används brett i samhället till exempel som underlag för policybeslut av politiker och myndigheter, investeringsbeslut av skogsindustrin, påverkansarbete från intresseorganisationer och för forskning. Varje skoglig konsekvensanalys präglas av sin tids mest aktuella frågor och i dagsläget diskuteras skogens roll i klimatarbetet och hur den ska balanseras mot andra samhällsmål.