Om Sverige skulle minska avverkningen, till exempel av klimatpolitiska skäl, kan uppemot hälften istället komma att avverkas i andra länder och importeras. Det visar en undersökning av läckageeffekterna, som Skogsstyrelsen låtit göra. Förekomsten av läckaget innebär att klimatnyttan inte blir lika stor.
– Vill man minska avverkningen i Sverige, kanske av klimatpolitiska skäl, så riskerar man att överskatta klimatnyttan om man bortser från de här läckageeffekterna, eftersom det går att importera skogsråvara från andra länder. Nu finns ett efterfrågat kunskapsunderlag för fortsatta analyser för att ge beslutsfattare bästa möjliga underlag, säger Tina Nilsson, utredare vid Skogsstyrelsen.
Om en minskad avverkning i Sverige kompenseras med ökad avverkning i andra länder har det uppstått en läckageeffekt. Rapporten visar att en del av en minskad avverkning i Sverige, till exempel genom att skogsbestånd undantas från avverkning, skulle kompenseras genom ökad avverkning i andra länder, enligt dagens förutsättningar och efterfrågan på skogsråvara. Uppskattningen av läckageeffektens storlek är omkring 25 procent för sågtimmer och 50 procent för massaved, av en minskad avverkning i Sverige.
Rapporten visar också att:
I rapporten har inga bedömningar eller värderingar gjorts om effekten är stor eller liten och den innehåller inte förslag på åtgärder om man skulle vilja påverka effekterna. Läckaget kan minskas genom exempelvis klimattullar, att andra länder inför en likvärdig klimatpolitik eller med ökad återanvändning av skogsråvaran. Motivet till rapporten är att ge kunskapsunderlag för fortsatt analys och diskussion om förekomsten av och storleken på läckageeffekter.
– En bidragande orsak till att läckageeffekterna uppstår är att styrmedel och lagstiftning ser olika ut i olika länder och delar av världen. Samtidigt är det naturligt för företag på en öppen global marknad att säkerställa tillgång på skogsråvara, säger Tina Nilsson.
Mer fakta
Resultaten indikerar läckageeffekter, så kallat emissionsläckage, på mellan 23,7 och 27,3 procent för sågtimmer, mellan 43,8 och 52,6 procent för massaved, som utgör majoriteten av Svensk avverkning. Studier för jämförbara länder, eller regioner, visar på läckageeffekter i samma storleksordning.
Läckaget som beskrivs i rapporten kan gå åt båda hållen. Svenska skogs- eller klimatpolitiska åtgärder får konsekvenser i andra länder genom läckageeffekterna. Samtidigt får liknande åtgärder i andra länder konsekvenser i Sverige. Denna dubbelriktade inverkan har inte studerats i den här rapporten.
Den vetenskapliga studien har gjorts av Robert Lundmark, professor i nationalekonomi vid Luleå Tekniska Universitet, på uppdrag av Skogsstyrelsen och Robert Lundmark står för innehållet. Detta innebär att innehållet inte nödvändigtvis beskriver Skogsstyrelsens officiella syn, utan rapporten utgör ett kunskapsunderlag.
Av Sveriges totala landareal på 40,7 miljoner hektar utgör skogsmark 27,9 miljoner hektar varav 23,4 miljoner hektar är produktiv skogsmark (Riksskogstaxeringen, 2022). Sedan 1900-talets början har virkesförrådet på produktiv skogsmark ökat.
Länk till rapporten: Läckageeffekter från skog och skogsbruk (skogsstyrelsen.se)
Mer information:
Tina Nilsson, utredare, enheten för policy och analys, Skogsstyrelsen, 0920 – 23 82 07, tina.nilsson@skogsstyrelsen.se
Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 94 93, 073-029 84 92, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se
Vår pressjour är tillgänglig vardagar kl. 8.00–20.00 samt helger kl. 10.00–15.00, 036-35 94 91. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl: pressjour@skogsstyrelsen.se