Skogsstyrelsens bildande av nya områdesskydd, där skog med höga naturvärden skyddas och inte får avverkas, låg under 2022 fortsatt på rekordlåga nivåer, visar ny statistik. Under 2022 bildades områdesskydd som innehöll 1 200 hektar produktiv skogsmark, en marginell ökning jämfört med 2021 då nivåerna var lägre än någonsin.
Som mest bildade Skogsstyrelsen formellt skydd på mellan 5 000 och 6 000 hektar per år i början av 2000-talet. Genomsnittet för perioden 1993 till 2022 är 2 300 hektar per år.
Under 2000-talet har den årliga skyddade arealen succesivt minskat och 2021 blev det rekordlågt med enbart 980 hektar. Nu visar ny statistik som Skogsstyrelsen presenterar i dag att det under 2022 bildades formellt skydd inom 1187 hektar produktiv skogsmark, alltså en marginell ökning.
(Se tabeller nedan per län och en historisk utveckling sedan början av 1990-talet!)
– Vi ser en direkt koppling mellan hur mycket pengar vi får för att ersätta markägare när de får skogen formellt skyddad och hur mycket vi sedan skyddar. Nu har vi fått mindre summor i budgettilldelningen och samtidigt har vi fått prioritera ersättningar till skogsägare som inte fått avverka i fjällnära skogar, säger Johan Åberg, specialist på områdesskydd på Skogsstyrelsen.
I genomsnitt var storleken på de nybildade naturvårdsavtalen 8,2 hektar år 2022 och motsvarande för biotopskydden var 7,2 hektar. Över tid är tendensen att de enskilda områdena som bildas blir färre men större.
I genomsnitt var ersättningen under 2022 cirka 179 000 kr per hektar för biotopskydd, vilket är den högsta nivån någonsin. Utöver att tillägget om 25 procent på intrångsersättningen, som infördes 2010, så innebär prisökningen på fastigheter att ersättningen stiger över tid.
Naturvårdsavtalen hade en genomsnittlig ersättning på 34 000 kr per hektar under 2022, vilket är en ökning från de närmast föregående åren. Ersättningen påverkas av till exempel virkesvärdet på marken vilket gör att den kan variera mellan åren baserat på var i landet marken skyddas. Även avtalets längd påverkar, där kortare avtal generellt har lägre ersättning. Många nybildade korta naturvårdsavtal kan därför minska den genomsnittliga ersättningen ett år.
– I den skogsproposition som riksdagen behandlade i våras finns en tydlig ambition om att skyddsvärda skogar inte ska avverkas och det skulle i så fall kunna bidra till att vända den negativa trenden för miljömålet Levande skogar. Med de lägre anslagen för skydd av skog faller ansvaret tyngre på markägarna att utan ersättning bevara skyddsvärda skogar. Skogsstyrelsen har de senaste åren äskat om stärkta resurser till formellt skydd, säger Johan Åberg.
Även länsstyrelserna, kommunerna och Naturvårdsverket hanterar olika former av formellt skydd av skog och den totala mängden formellt skydd kommer redovisas sammantaget i slutet av maj.
Mer om statistiken: Fortsatt få nya områdesskydd - Skogsstyrelsen
Mer fakta:
Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal är de former av formellt skydd för skog som Skogsstyrelsen arbetat med sedan 1993.
Biotopskydd är ett lagstadgat sätt att skydda små områden med stor betydelse för växt- och djurarter. Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt och tidsbegränsat avtal.
Vid sista december 2022 fanns drygt 8 800 biotopskyddsområden på sammanlagt 32 900 hektar produktiv skogsmark som bildats av Skogsstyrelsen. Det fanns även cirka 5 500 tecknade naturvårdsavtal med totalt 35 800 hektar produktiv skogsmark.
Sammanlagt har drygt 3 miljarder kronor betalats ut för biotopskyddsområden och 551 miljoner kronor för naturvårdsavtalen sedan år 1993
Mer information:
Johan Åberg, specialist områdesskydd, enheten för områdesskydd och ekonomiska stöd, Skogsstyrelsen, 033-48 25 06, johan.aberg@skogsstyrelsen.se
Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 94 93, 073-029 84 92,
peter.jernberg@skogsstyrelsen.se
Vår pressjour är tillgänglig vardagar kl. 8.00–20.00 samt helger kl. 10.00–15.00, 036-35 94 91. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl: pressjour@skogsstyrelsen.se