Mer än var tionde ungtall i svenska skogar har skadats av viltbete från älg och andra hjortdjur bara under senaste året. Det visar en nationell inventering som Skogsstyrelsen gjort och som presenteras i sin helhet i dag. Skadorna kostar samhället miljardbelopp varje år.
Det nationella målet är att skadorna inte ska överstiga 5 procent. Resultatet från inventeringen i år visar att 11 procent av ungtallarna har fått skador senaste året, alltså mer än dubbelt så mycket som målet.
– Älgstammen har minskat och skogsägare satsar allt mer på tall, vilket är de två kraftfullaste åtgärderna. Det är bekymmersamt att vi trots det ännu inte ser större förbättringar nationellt även om det finns ljusglimtar. Sambanden är komplexa och flera faktorer påverkar skadenivåerna, exempelvis ökar övriga hjortvilt i delar av landet och snösmältningen var sen i delar av Norrland. Det är viktigt att alla aktörer enträget fortsätter med det långsiktiga arbetet, säger Ebba Henning Planck, viltspecialist på Skogsstyrelsen.
Tallen är attraktiv mat för älgar, rådjur och andra hjortdjur. Sedan mer än 20 år tillbaka görs inventeringen (Äbin, älgbetesinventering) av hur omfattande betesskadorna är av hjortdjur, främst från älg, på ungtallar. Från och med 2016 finns resultat från inventeringen i sin nuvarande form. Inventeringen görs enligt en statistiskt säkerställd metod av utbildade inventerare. Den utförs årligen på i snitt 45 000 provytor fördelade på cirka 12 500 ungskogar över hela landet. Syftet är att följa skadeutvecklingen och ge ett underlag till viltförvaltningen i arbetet med att hitta en balans mellan storleken på viltstammen och mängden foder i skogen.
Tidigare i år presenterades resultaten från Götaland och Svealand. När nu även siffrorna är klara för de nordliga länen, finns ett nationellt resultat. Skadenivån på 11 procents skador innebär en liten nedgång sedan det sämsta resultatet 2019 då nivån låg på 13 procent, men är samtidigt en uppgång med en procentenhet sedan 2022. Sedan 2016 har skadenivån pendlat runt drygt 10 procent och det finns ingen tydlig trend nationellt som visar på förbättringar.
Blekinge har en stor andel skador. Där har 16 procent av de inventerade ungtallarna fått en betesskada senaste året, tätt följt av Östergötland och Södermanland med 15 procent. Lägst andel skador finns i Gävleborg med 7 procent följt av Dalarna och Örebro med 9 procent.
Betesskadorna leder till minskad tillväxt i skogen, försämrad kvalitet och betydande ekonomiska förluster för skogsbruket och samhället. I värsta fall dör trädet helt. Enligt en rapport som Skogsstyrelsen skickade till regeringen 2019 uppskattas den minskade tillväxten på grund av viltbete orsaka en samhällsekonomisk kostnad genom minskning av BNP för skogsbruket och skogsindustrin på sammantaget 7,2 miljarder kronor per år. Dessutom kan vissa trädslag som är viktiga för den biologiska mångfalden betas bort lokalt vid ett alltför högt betestryck.
Resultaten visar om älgförvaltningens skogliga mål har uppnåtts eller inte och används som ett av underlagen inom älgförvaltningen för att beräkna lämplig avskjutning för att nå målen.
Skogsstyrelsen har i uppdrag från regeringen att tillsammans med Naturvårdsverket utreda möjliga åtgärder för att minska skadenivåerna. Uppdraget ska redovisas i höst.
Alla resultat från inventeringen, Äbin: Abin Rapport (skogsstyrelsen.se)
Mer information:
Ebba Henning Planck, viltspecialist, Skogsstyrelsen, 08-514 514 70, ebba.henningplanck@skogsstyrelsen.se
Presstjänst: 036-35 94 91, pressjour@skogsstyrelsen.se
Vår presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30