Elva procent av Sveriges ungtallar har fått en kvalitetsnedsättande skada av viltbete under senaste året. Det visar de nationella resultaten från årets älgbetesinventering, Äbin. Det innebär att skadorna fortsatt ligger kvar på allt för höga nivåer, dubbelt så högt som målet på maximalt fem procent.
Tidigare i år presenterades resultaten från Götaland och Svealand. När nu även siffrorna är klara för de nordliga länen, finns ett nationellt resultat. Skadenivån på 11 procents skador nationellt innebär en liten nedgång sedan det sämsta resultatet 2019 då nivån låg på 13 procent, men är samtidigt en uppgång med en procentenhet sedan 2022. Skadenivån har sedan 2016 pendlat runt drygt 10 procent och det finns ingen tydlig nationell trend som visar på förbättringar.
– Älgstammen har minskat och skogsägare satsar allt mer på tall, vilket är de två kraftfullaste åtgärderna. Det är bekymmersamt att vi trots det ännu inte ser större förbättringar nationellt även om det finns ljusglimtar. Sambanden är komplexa och flera faktorer påverkar skadenivåerna, exempelvis ökar övriga hjortvilt i delar av landet och snösmältningen var sen i delar av Norrland. Det är viktigt att alla aktörer enträget fortsätter med det långsiktiga arbetet, säger Ebba Henning Planck, viltspecialist på Skogsstyrelsen.
Även i den norra delen av Sverige är det lokala variationer mellan och inom länen. I Norrbotten och Västerbotten ser vi en ökning av årsskadad ungtall till 12 respektive 11 procent. Utvecklingen i Jämtland och Västernorrland visar ett högt men liknande resultat som tidigare år med 10 respektive 13 procent i årets inventering.
– Vi får nu göra en djupare analys av materialet och arbeta med de viktiga lokala och regionala dialogerna för att förstå sambanden, säger Maria Syrjälä, viltansvarig för region Nord.
Inventeringen Äbin är vetenskapligt beprövad och statistiskt säkerställd. Den utförs årligen på i snitt 45 000 provytor fördelade på cirka 12 500 ungskogar över hela landet. Enligt en rapport som Skogsstyrelsen skickade till regeringen 2019 uppskattas den minskade tillväxten på grund av viltbete orsaka en samhällsekonomisk kostnad genom minskning av BNP för skogsbruket och skogsindustrin på sammantaget 7,2 miljarder kronor per år, vilket inkluderar förädlingsvärdet. Dessutom kan vissa trädslag som är viktiga för den biologiska mångfalden betas bort lokalt vid ett alltför högt betestryck.
Resultaten visar om älgförvaltningens skogliga mål har uppnåtts eller inte och används som ett av underlagen inom älgförvaltningen för att beräkna lämplig avskjutning för att nå målen.
Skogsstyrelsen har i uppdrag från regeringen att tillsammans med Naturvårdsverket utreda möjliga åtgärder för att minska skadenivåerna. Uppdraget ska redovisas i höst.
Alla resultat från inventeringen, Äbin: Abin Rapport (skogsstyrelsen.se)
Mer information:
Nationellt: Ebba Henning Planck, viltspecialist, Skogsstyrelsen, 08-514 514 70, ebba.henningplanck@skogsstyrelsen.se
Region Nord: Maria Syrjälä, viltansvarig Regin Nord, Skogsstyrelsen, 0680-554 47, maria.syrjala@skogsstyrelsen.se
Presstjänst: 036-35 94 91, pressjour@skogsstyrelsen.se
Vår presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30