Ny karta minskar risken för skador på vatten vid skogsbruk
Nu kan skogsägare och övriga skogsbruket lättare bedöma riskerna för en försämrad vattenkvalitet i samband med till exempel avverkning och andra åtgärder i skogen. Idag sjösätter Skogsstyrelsen den nya Skogsvattenkartan som visar hur en åtgärd kan påverka vattnet och därmed guida skogsägaren till en bättre hänsyn. Kartan är också ett stöd vid återvätning.
– Skogsvattenkartan är unik och ger skogsägare och andra aktörer bättre förutsättningar att förhindra negativ påverkan på vattnets kvalitet. Samtidigt bidrar det till arbetet med EU:s vattendirektiv och våra nationella bestämmelser som syftar till att kommande generationer ska få tillgång till vatten av bra kvalitet, säger Elisabet Andersson, ekolog på Skogsstyrelsen.
Visar hur vattnet rör sig
Sverige har tiotusentals sjöar och tjärnar samt tiotusentals mil av bäckar, åar och älvar som kan påverkas av avverkning, byggnation av skogsbilvägar eller av markberedning. Åtgärder i skogen riskerar att leda till erosion och uttransport av jordpartiklar och tungmetaller i vattnet, eller att vattnet tar nya vägar vilket kan skada viktiga samhällsfunktioner.
Skogsvattenkartan innehåller helt nya data och finns nu tillgänglig som ett skikt i Skogsstyrelsens karttjänster på skogsstyrelsen.se. Med hjälp av kartans funktioner går det att se vattenflöden, och därmed bättre kunna bedöma risker och planera för en bra hänsyn. Kartan visar var det kan förväntas finnas ytvatten inom området där åtgärden planeras, men ger också en uppfattning om hur vattnet rör sig mellan det aktuella området och nedströms liggande sjöar och vattendrag.
Laserskanning och AI en viktig del
Skogsvattenkartan ger en indikation av storleken på vattenflödet och visar hur vattensystemet hänger ihop. Laserdata från den nationella laserskanningen av Sveriges skogar har använts för att skapa en höjdmodell som visar egenskaper på markytan. Även artificiell intelligens, AI, har använts för att bedöma var det kan behövas vägtrummor (vattenrör). Skogsvattenkartan är dessutom ett bra stöd när man planerar för återvätning av dikade våtmarker, skyddsåtgärder i samband med dikesrensning och skyddsdikning, men också för dimensionering av vägtrummor vid byggnation av skogsbilvägar.
– Små vattendrag saknas i stor utsträckning i dagens digitala kartor vilket gör det svårt att planera. Ny teknik gör det nu möjligt att införa de saknade vattendragen i skogsbrukets planering med hjälp av Skogsvattenkartan, säger William Lidberg, biträdande universitetslektor på institutionen för skogens ekologi och skötsel på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Skogsvattenkartan har tagits fram av Skogsstyrelsen i samverkan med SLU inom EU-projektet Grip on Life.
Länk till Skogsvattenkartan:
https://gisportal.skogsstyrelsen.se/portal/apps/experiencebuilder/experience/?id=f301ef3b6071494abdad54faa22d2339
Mer om Skogsvattenkartan: Skogsvattenkartan - Skogsstyrelsen
Mer information:
Elisabet Andersson, ekolog, Skogsstyrelsen, elisabet.andersson@skogsstyrelsen.se, 090-15 83 17
Presstjänst: 036-35 94 91, presstjanst@skogsstyrelsen.se
Vår presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30