Produktionen av biomassa ska öka samtidigt som miljötillståndet i skogen ska förbättras och ett mer varierat skogsbruk uppnås. För att skapa förutsättningar för dessa mål har Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utvecklat en modell för adaptiv skogsskötsel.
Skogsstyrelsen och SLU redovisade nyligen resultat från det treåriga projektet till regeringen. Det visar att det finns goda möjligheter till ett mer variationsrikt skogsbruk och att skogen samtidigt kan bidra till utvecklingen av Sveriges bioekonomi. För att detta ska ske så behövs nya metoder för skogsskötsel.
– Adaptiv skogsskötsel innebär att skogsskötselåtgärder prövas och utvärderas vetenskapligt under pågående verksamhet. Det kan ta decennier innan man vet hur en ny metod fungerar och så lång tid har vi inte alltid på oss. Att lära medan försöken pågår är därför värdefullt. Det är viktigt att vi hittar säkra sätt att pröva nya metoder att sköta skogen, i annat fall sitter vi fast med dagens skogsbruksmetoder i all framtid, säger Tomas Lundmark, professor, SLU.
Den modell för adaptiv skogsskötsel som tagits fram och testats av Skogsstyrelsen och SLU syftar till att underlätta förändringsprocesser inom skogsbruket. Hittills har modellen prövats på hyggesfritt skogsbruk och ungskogsskötsel.
Ett konkret resultat av projektet är den försöksportal för skogsägare som finns på Skogsstyrelsens webbplats. Där dokumenteras skogsägares försök på deras egen mark.
– Vi ser stora möjligheter om portalen används brett. Hade en sådan funnits de senaste decennierna hade vi haft en helt annan kunskap idag om vad som fungerar praktiskt för svenska skogsägare. Detta blir vårt bidrag till framtidens forskare och förvaltare, säger Erik Sollander, projektledare, Skogsstyrelsen.
Idag finns ett 30-tal försök inlagda. Skogsstyrelsen och SLU avser fortsätta arbeta med adaptiv skogsskötsel och ser gärna att fler skogsägare lägger in sina försök i portalen.
En viktig byggsten har varit att hitta former för ett nära samarbete mellan policy-skapare, forskare, skogsägare och andra intressenter. Detta för att ge möjlighet för intressenter med olika utgångspunkter att delta och att få peka ut områden där de upplever att det finns risker och osäkerhet.
– Vi går systematiskt igenom de frågor vi arbetar med tillsammans med en grupp intressenter innan besluten fattas. Det låter enkelt men kan vara komplicerat då åsikterna ofta går isär. Nu vet vi hur vi ska göra för att få bättre diskussioner, bättre beslutsunderlag och lärande samt minska riskerna för onödiga konflikter, säger Erik Sollander.
Läs mer och se inlagda försök i skogsägarens försöksportal.
Läs slutrapporten på Skogsstyrelsens webbplats.
Mer information:
Erik Sollander, projektledare, Skogsstyrelsen, 036–35 93 69
Tomas Lundmark, professor, SLU, 070–631 74 12
Annika Mossing, kommunikatör, SLU, 090–786 82 21
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30