Tallen pressad av älgbetesskador i Götaland
Skogsskador orsakade av älg och andra hjortdjur är fortsatt omfattande i Götaland. Det visar en första analys av den skadeinventering som nyligen avslutats i södra Sverige. Övriga landet inventeras fortfarande.
– Sammantaget har var sjunde tallstam betats i vintras, vilket är en alltför hög skadenivå. Då även äldre skador räknas in är det idag vanligare att hitta en tall som någon gång skadats av vilt än en som aldrig skadats, säger Christer Kalén, viltspecialist, Skogsstyrelsen.
Betesskadorna i södra Sverige är en anledning till att många skogsägare idag undviker att plantera tall. Istället planteras gran på marker som är bättre lämpade för tall. Konsekvensen blir en storskalig omvandling av skogslandskapet mot renodlade granskogar, vilket är negativt för både den biologiska mångfalden, upplevelsevärden och viltets tillgång till foder.
I år har cirka 2500 ungskogar i Götaland inventerats enligt Skogsstyrelsens älgbetesinventering (Äbin). I första hand registreras skador på tall och gran. Skadorna i södra Sverige är precis som de senaste åren överlag alltför omfattande, även om variationen är stor mellan olika älgförvaltningsområden.
Inventeringsresultatet visar också att tall endast utgör en liten andel av ungskogen. I de äldre skogarna finns det betydligt mer tall.
– Enligt de två senaste årens inventeringar är tallandelen i ungskogen mindre än 15 procent av träden. Detta medför att tallskogen successivt minskar i Götaland. Samtidigt finns det områden, framförallt lokalt i Kalmar och Östergötland, där det fortsättningsvis kommer att finnas gott om tall, säger Christer Kalén.
Skadorna blir värre när tallarna betas på sommarhalvåret. I Götaland betas upp till fem procent av tallstammarna sommartid. Summeras de tallar som betas under sommaren och under vintern har var femte tall betats bara under det senaste året.
Situationen för gran, där en av femtio skadades i vintras, är betydligt bättre. Det beror på att älg och andra hjortdjur i stor utsträckning undviker att äta gran. Däremot får trädslag som rönn, sälg, asp och ek, som är viktiga för fåglar och annan biologisk mångfald allt svårare att växa upp till fullstora träd. På mer än 90 procent av de ytor som inventerats saknas de antingen helt eller har hamnat på efterkälken gentemot, i första hand, gran.
– Vi vill återigen understryka hur viktigt det är att älgförvaltningen använder sig av resultaten. Alla, såväl markägare som jägare, har både ett ansvar för och ett långsiktigt intresse av en skog med god virkesproduktion med varierande trädslag, en bibehållen biologisk mångfald och som är rik på älg och annat vilt, säger Christer Kalén.
Fortfarande pågår inventeringar i Sveriges mellersta och nordliga delar. De ska vara klara i början av juni respektive juli. Skogsstyrelsen återkommer i höst med en analys för hela landet.
Älgbetesinventeringen är en del av älgförvaltningens basmetoder. Fältarbetet finansieras främst av skogsbruket. Skogsstyrelsen ansvarar för inventeringens utformning samt för analys och sammanställning av resultat. Resultatet ska i första hand användas som ett beslutsunderlag inför älgjakten i älgförvaltningsgrupperna.
Resultatet från älgbetesinventeringen i Götaland finns på Skogsstyrelsens webbplats.
Mer information:
Christer Kalén, viltsspecialist, Skogsstyrelsen, 033–48 25 24
Lars Ingemarsson, viltspecialist, Skogsstyrelsen, 013–32 97 37
Jonas Bergquist, föryngringsspecialist, Skogsstyrelsen, 036–35 93 25
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30